Klänningen har KOMMIT

Aldrig har jag öppnat ett paket med sådan vördnad och samtidigt så överdrivet upphetsad. Först var det brunt papper med flyttejp, sedan vit tunn plast, och så kom den fram.

Den är så vacker att jag inte vågar titta på den. Nu hänger den på en galge utanpå garderoben. Jag vill inte hänga in den och riskera att de andra fula skitkläderna besudlar mitt lilla mirakel.

Syrran tyckte att jag skulle prova den. Men jag får tvångstankar, tänk om det raglar in en lådvinsalkoholist som har gått fel och går fram till mig och kräks upp en liter rött vin på mina tuttar.

Nej, klänningen hänger där den hänger i tretton dagar till.