En chef på Aftonbladet, Camilla, ringde nyss och undrade om jag kan lämna en beställningskolumn till klockan 22. Ikväll. Visst kan jag det. Jag är en rädd liten bonnjävel från Rockneby socken som inte vågar säga nej när coola mediabrudar i kvällstidningsbranschen ringer upp.

”Det är väl inga problem för dig som spottar ur dig så många inlägg på bloggen?”

”Nej då, och jag lovar att jag inte ska lämna en text med hundra omskrivningar för slida”

”Det är nog bäst det, min kollega har fortfarande inte hämtat sig från C-stringskrönikan”

”Oj då”

”Men i den här texten lär det väl inte bli några slidor?”

”Nej, bara dököttet runt omkring”