Mina platser på flickvänsläktaren är placerade mellan Mikael Eklund och Artur Sorin. På Arturs platser sitter en kvinna som jag tror är fransyska och som har hjälpt Artur att känna sig välkommen i Kalmar. Hon är väldigt trevlig den där kvinnan, och jag är svag för fransyskor, om hon nu är det vill säga.

Jag: ”Jag har fått den här låten på huvudet”

Och så sjunger jag rakt in i örat på kvinnan: ”BLEU BLEU L’AMOUR EST BLEUUUU”

Kvinnan: ”Eh jaha”

Hon pausar. Hon undrar vad hon ska svara.

Kvinnan: ”Har du lyssnat på den idag?”

Jag: ”Nej, det är det som är så konstigt, jag har inte hört den på FYRA ÅR”

Nu låtsas kvinnan att det händer något på planen.

Det är verkligen en underbar låt.