Idag är det sex månader sedan Lasse kom. Minns ni?

Det började den elfte september. Jag gjorde min kvällstoalett, Joachim tog en magbild till gravidbloggen på MariaNova. Jag mådde fint. Bilden är tagen klockan 20:53.

En timme senare springer jag fram och tillbaka till toan för att kissa. Joachim somnar. Till slut gör det lite för ont och jag väcker Joachim som ringer sina föräldrar.

När Inger och Ingvar kommer sitter jag i hallen och har ännu lite ondare. Jag tänker att det blir rysligt pinsamt om det inte blir någon bebis nu när de har hoppat ur sängen och allting. Klockan är 22:54.

Jag vet inte riktigt när vi skrivs in, hittar inte pappret. Men klockan 23:29 ligger jag på britsen och skrattar, oklart vad som är roligt eftersom DET GÖR SÅ SATANS ONT.

Nu har jag extremt lätt att hålla mig för flabben. Klockan är 23:53.

Barnmorskan säger att det inte alls är säkert att jag har en bebis när det blir morgon. Jag tänker att hon kan fara och flyga och säger ”I så fall går jag hem och skiter i det här”

Och mammor har alltid rätt. Plopp sa det och ut kom han. 01:40 föddes Lasse Wollin-Lantz.

Grattis på sexmånadersdagen älskade knytt.