Något som är väldigt ynkligt är att sakna ungdomens dagar. Själv saknar jag mina tonår som jag saknar en glödande cigarett i ögat(på en uteservering)

Lilla tjejen har lite svårt med sin nya roll som mellanbarn. Vem är du vem är jag levande charader och så sätter hon på sig Lasses blöja och drar honom lite för hårt i foten så att Joachim får en ursinnesådra i pannan. 

Idag när jag lämnar sexårs med stora, som annars är så klok på alla sätt och vis, leker hon med det nya regnskyddet jag köpte till vagnen idag. Hon knäpper upp det så att bara ett förvånat bebisöga sticker fram och undrar vem som släckte ljuset. 

Plötsligt grips hon av ångest svår och vill också sitta i vagnen. 

”Jag vill sitta i vagnen!”

”Ja, men du är för stor för det nu”

”Oh gode gud, JAG VILL BÖRJA OM FRÅN BÖRJAN IGEN”