Vi åker ut med båten till en ö en bit ut i Kalmarsund. Pappa kastar ankar men står ändå kvar i fören och hävdar att vi ”drejver”

På ön sitter tre vältränade killar i brassestolar. Efter en liten stund kommer ytterligare ett killgäng om tre och lägger till med sin båt.

Pappa har köpt ett par ”baudbuksor” i storek small och kan med stor möda slänga upp ett ben på relingen för att sedan slänga sig ut i vattnet med ena benet före. 

Sedan ligger han där och babblar ett blödande hål i huvudet på Joachim om några nycklar som har försvunnit och vilket MUSTERIUM det hela är.

”Jaja sabla tjat om de där nycklarna, det har vi ju hört tusen gånger” säger jag från min plats i aktern. 

Djävulen flyger i pappa och jag ångrar mig samma sekund som jag sa det.

”Naj nöu jejvla ska döu BÖUDA” säger han och simmar mot båten.

Helvete.

Han klättrar upp för stegen, tar ett par hala steg fram och tar tag i midjan. 

”Släpp mig”

”Tau auv da sköuna”

”SLUTA”

”Men pappa då, hon har mens” säger Elin från fören.

”HAUR DÖU MÖUNTAN? HAHAHAHAHAHAH MAULIN HAUR MÖUNTAN” brölar pappa så att det hörs över till Madeleine på Solliden.