Skrev jag att ”jag älskar att mötas i skratt med mina barn” i ett inlägg i går?

HULK.

Jag måste blir bättre på att förklara mig. 

Som om alla inte älskar barnskratt. 

Vad jag menar är att jag älskar när man skrattar åt samma sak. 

Inte när vi skrattar åt Family guy och barnen skrattar åt oss för att vi skrattar åt Family guy.

Inte när barnen skrattar åt något de har hört på dagis och vi tvångsskrattar ansträngt trots att vi inte fattar vad som vad kul.

Jag menar när man skrattar HÖGT och hjärtligt tillsammans med sina barn åt exakt samma sak.

Å andra sidan; vem älskar inte det?

”mötas i skratt med mina barn”

Jeezus.