Stefan!
avJaha. Den som kom så sist en människa kan komma valde den som har vunnitvunnitvunnit.
Och så ska Stefan åka hem.
När Tomas valde Stefan sprang jag till sovrummet, släckte lampan(det är tystare om det är mörkt), la mig mitt på sängen med knäna mot bröstet och rumpan i vädret med fingrarna långt in i öronen och sjöng Manboy baklänges.
Efter en evighet slappnade jag av bara för att höra Joachim säga; ”Holm åkte ut”
Ni vet att jag gillar Stefan. Så. Himla. Mycket.
En snäll kille. Som gillar att läsa. Som gillar att vara för sig själv. Som är smart. Som idrottar.
Som min kille om man tar bort en miljard irritationsmoment.
Och nu ska han inte vara med längre?
Han fattas mig!
Ska vi till Stefans ära sammafatta i siffror vad kvällens avsnitt innebär;
Hur arg jag är på Tomas Johansson på en skala från 1-10 där 10 är fucking skitarg= 11
Hur roligt i procent det blir att följa Mästarnas mästare nu= 0%
Hur arg jag är på Patrik Sjöberg för att han blev glad när Tomas Johansson kom tillbaka på en skala från 1-10 där 10 är Ramla ner i en ravin= 73