har skrivit en debattartikel som jag läser med stor spänning. Men jag håller inte med och det gör mig besviken. Jag vill alltid hålla med Charlie(och Mathias).

Läste du min hyllningskrönika till dig och ditt kall i Söndagsbilagan i går Charlie? (den var bra, läs den, 9 av 10 svenskar anser att jag är en stjärnkrönikör. Om jag har dubbelkollat den siffran? ”Självklart”)

Jag har ett par invändningar Charlie. 

Hotivation är det som håller pli på folk. Det är nyttigt. Hotivation är det som 9 av 10 föräldrar använder när de uppfostrar sina barn. Hotivation är som smöret i matlagningen, du kan inte vara utan det.

”Vi är mer sugna på nybilsdoft än rädda för billånets avbetalning nummer 50”

Jag älskar detta citat. Ska göra snygg T-skjorta av dina ord som förvisso inte gäller mig. 

Folk måste vara lite rädda, det måste finnas ett hot som är verkligt. Annars skärper vi inte till oss. 

Men livet måste också ha en guldkant, man måste få unna sig vackra saker, resor eller upplevelser. Självklart inom ramen för vad ekonomin tillåter(den sexigaste mening jag någonsin skrivit)

Folk tröstar sig inte med Thailandsresor med dammiga och självmordsbenägna elefanter eller fula fyrhjulingar till sin minitomt för att de lever under hot. De gör det för att de är olyckliga och tomma och missnöjda.

Folk blir lyckliga av att göra rätt för sig, att få unna sig något trevligt då och då samt att lägga undan en slant för att hålla drömmen levande. 

Hus, bil och utbildning kan man köpa på avbetalning. Allt annat får vänta. 

Människor ska inte behandlas som jättebebisar. Människor ska bete sig som vuxna och ta ansvar för sitt liv och sin ekonomi. 

När mina barn inte städar sina rum vägrar jag att göra städandet till en ”rolig lek” för att de ska känna sig motiverade. Livet är inte alltid roligt. Städa rummet or else. Hotivation, hotivation.