Mia och jag minglar på Årets chicaste. Eventuellt kommer jag inte vinna.

Sommarpärlan. En text som ligger mig varmt om hjärtat som publicerades i Aftonbladet i somras.

Underbara bilder tagna av Henric Lindsten

Jag älskar mitt barndomshem och min barndoms brygga. Tryggare kan ingen någonsin vara än ett  barn som har Kalmarsund mot fötterna och den öländska horisonten som kuliss och inte ett måste på hela dagen.
Det är tre kilometer till närmaste busshållplats och här levde jag alla mina barnadagar som var ett enda långt dopp i den ljumma viken.  
Ingen plats på jorden är vackrare, och här fick jag växa upp. Ingen är så blind som ett barn som inte vet hur bra hon har det. Men nu vet jag.
Att vakna tidigt, äta söt stickig fil på trappan med mamma, gå direkt från nattlinne till baddräkt och springa med knotiga knän på fötter som knappt rör marken, springa hela vägen ut på bryggan och landa längst ut bakom pappas pir. Hälla upp vatten i kossornas badkar, jaga ifatt ett lamm att tvångskrama. Dra upp morötter ur landet, gnida dem mot fuktig gräsmatta och äta dem jordiga tills en sten i tanden ilar längs kroppen, och så ett nytt knippe. Småsten på grusgången, hur många barn får du? Det blev alltid elva men jag är nöjd med tre.
Sensommarens vackraste dag kör pappa över till vår hemliga vik på Öland. Jag sitter lättklädd i fören med benen dinglandes över sundets våta golv. Ju högre vågor desto vildare skrik, men högst skriker pappa att jag ”INTE SKA FÖRFRYSA UNDERLIVET” där han står och kryssar mellan välkända grund med bar överkropp och solblekta badbyxor från nittiotalet.
Nu när jag är en liten flicka i en vuxen kvinnas kropp är det en ynnest att få komma hit och äta flundror som pappa har dragit upp, mamma har rensat och som sedan grillats på pappas egenmurade grill där han låtsas att han använder särskilda redskap till vegetarianerna.
Min barndoms gård är också min mammas barndomsgård och hon vårdar den ömt, yngst i barnaskaran är hon, den lilla sladdisflickan som tagit över gården på egen hand.
Kanske blir den min en gång. Men tills dess är den mitt paradis på jorden där jag njuter och förfryser underlivet.  

Bildtillägg
”Vi ställde bilen vid utedasset” säger folk som kommer hit för första gången och  pappa blir svart i synen. Det är han älskade rök. Här röks allting som någon gång har haft puls och sedan läggs det med fördel in utan folie i kylskåpet. Min barndoms mjölk smakade rökt. Starkaste sommarminnet är pappas skrynkliga ål som skulle smakas ”inte för min skull utan för din skull”

Tillägg 2
Ibland åker pappa över till Öland på egen hand och passar då på att åka lite för nära Säpos gräns utanför kungafamiljens sommarnöje. Genast rycker allvarliga män ut i en snabb båt och skäller på på pappa som slår ut med armarna och säger att han inte speak english. Och det är ju faktiskt sant. Bonnjävel, muttrar Säpo. Och det är ju faktiskt också sant.

Tillägg 3
Om man inte känner mina föräldrar och därför inte kan njuta av egen potatis och morötter till den nystekta nyss infångade flundran föreslår jag att man kör in till Krusenstiernska i Kalmar och fikar i historisk miljö.

Så tar du dig hit
En gång körde glassbilen ner till ladugårdsplanen med sin tuta. Då hotade pappa att skjuta av trudelutten med sitt hagelgevär. Så du gör nog bäst i att inte komma hit.

Faktaruta:
Namn: Malin Wollin
Ålder: 31
Yrke: Journalist, kolumnist Aftonbladet och Amelia, bloggar på blogg.aftonbladet.se/fotbollsfrun
Familj: Joachim Lantz 33, tre barn födda -02, -04 och -08.
Bostad: Radhus i Kalmar med fantastisk trädgård.
Inkomst: Jag betalar över en halv miljon kronor i skatt per år.
Bakgrund: Journalist och Aftonbladetkolumnist sedan 2006, karriären började på Barometerns ungdomsbilaga.
Bästa sommarläsning: Dagens Aftonbladet på en filt på Ölands östra sida
Aktuell: Ny krönikör i Aftonbladets Söndagsbilaga

Sitter på tåg och studerar Carinas bebis

Barometern ringer.

”Hej, jag ringer angående debatten som sexor på högstadiet”

”Ja?”

”Jag antar att du idag har lämnat ett barn på högstadiet”

”MEN ÄR DU … ….., HUR GAMMAL TROR DU ATT JAG ÄR?”

”Oj, förlåt, men varför var du i så fall så arg?”

”Varför inte!”

Jag är fortfarande jefligt förbannad. Jag tycker fortfarande att beslutet är åt helfvete. Att barn som inte ens har fyllt tolv ska fösas in i högstadiet bara för att ansvariga inte kan hushålla med pengarna.

Och jag är fortfarande jefligt arg på ansvariga, som när berörda föräldrar blev oroliga och upprörda, kissade dem i ögat och gång på gång framhöll att nu får ju barnen tillgång till en kemisal ett år tidigare.

Kemi är ju ändå ett hittepåämne. Jag fick en skadeskjuten tvåa för att jag ibland dök upp och visade trynet och någon gång händer det att jag kan lösa korsord med hjälp av något förkortat grundämne.

”Vad är det för fel med att bygga ett vackert samhälle? Östberlin var effektivt och utan krusiduller. Grå, raka, fyrkantiga hus i oändliga rader. Inte så roligt om man frågar mig! Alla brunnslock i hela Sverige borde bytas ut mot snyggare.”

Svar: Kalmar är en av Sveriges vackraste städer. Världens vackraste städer, utifrån mitt perspektiv ”räknas Danmark som utomlands” är Stockholm och Prag.

Sedan kommer Kalmar.

Och varför är Kalmar så vackert?

Därför att jag bor här.

Och därför att Kalmar ligger vid vattnet. Det får man gratis.

Kalmars skönhet är alla vackra hus. Kattrumpan.

Att Kattrumpan en gång var fattighjonens tillhåll och nu är Kalmars dyraste område kostade ingenting. Det är bara dyrt för de som bor där.Och det är vackert som en dröm.

Exempel på en ful stad är Växjö där jag bott i tre år. Det skulle hjälpa att byta brunnslock där som det skulle hjälpa att sminka en diarréklutt.

Uh oh

Jeflar skit

I morgon börjar mina barn skolan igen. Stora börjar tvåan och lila börjar sexårs.

Ni känner mig, jag tar på mig blus och pärlor när jag ska gå på läkarbesök.

Jag vill att barnen ska vara tvagade och prydliga sin första dag, det spelar alls ingen roll att de sett ut som skabb och rännsten hela sommaren, denna första dag ska de kunna synas från topp till tå utan anmärkning. Så här rena ska de vara; De ska kunna synas från topp till tå av min mamma. Och då är det jefligt prydligt.

Så jag har tvättat håret, gnuggat bakom öronen och skrubbat fötter.

Och så har jag kammat håret.

Och så har jag klippt.

Lite.

Nej, det är inte sant.

Jag har klippt mycket.

Jättemycket.

Badrummet ser ut som när ett hölass har vält på vägen.

Shit.

Lilla ser ut som en mentalpatient på 40-talet.

”Spring in och visa pappa hur fin du är!” utropade jag stolt.

Hon sprang genom huset och in till Joachim. Han såg på henne och sa ”Fint”

Sedan vände han sig till mig och sa ”Fick du storhetsvansinne?”

”Ja”

där jag provade mindful parenting, här

Det har varit väldigt dåligt med bilder i bloggen, jag vet. Det är lite pinigt att vara bloggare, att hela tiden trycka upp mobilen i synen på någon och säga ”Kan du ta en bild på mig?” ”Det är den knappen” ”Nej, den knappen” ”Sedan är det bara att trycka” ”Kan du ta en till?”

Nu tar vi lite bildextravaganza för att illustrera sommaren som aldrig tar slut.

Först åkte vi till Tosselilla sommarland. Jag åkte en attraktion som var äldre än prinsessan Lillian. Först lade man i en tia och sedan hissades man upp högt och så släpptes man ner i vattnet med en jefla fart. Ingen övervakade, det hela skedde på egen risk. Och hela tiden tänkte jag ”Nu dör jag och alla barnen ser på”

Sedan åkte vi till Ystad djurpark där en Zebra skrek jättefult.

Sedan såldes min mormors barndomshem och det var sorgligt men släktingar till Joachim köpte det och då kändes det lite bättre.

Ellen blev större och så söt att man trodde att det var ett skämt och jag fick ligga intill och snusa henne i nacken.

Stora slutade ettan och jag tyckte att jag var så fin tills en läsare sa att jag såg ut som hennes mamma när hon slutade ettan för hundra år sedan.Sedan sa någon läsare att det inte var snyggt med svarta strumpbyxor fast de var vinröda och jag blev sur och tänkte att jag aldrig mer skulle använda kläder.

Midsommar kom och Joachim drog upp kjolen och då tog mamma en bild.

Mitt tredje kusinbarn Wilhelm döptes i en kyrka som hette något jättemärkligt och Ellen var där eftersom Wilhelm är hennes första kusin.

Vi besökte Ölands djurpark och noterade i runda slängar en miljard fel. Men en get är alltid rätt.

Vi blev bjudna på aborre hemma hos mamma och pappa tillsammans med Joachims föräldrar. J hade gjort mojitos till fördrink och vi hade en ljuvlig kväll och jag bjöd Joahcim på en öm kyss.

Jag simmade Kalmar Kanalsimning och det var det roligaste jag gjort i mitt liv efter mina förlossningar.

Vi tog med oss pappa på utflykt till södra Öland och gick upp i Långe Jan och kunde konstatera att man kunde se..jättelångt.

”Korrekt information om nya brunnslock

Med anledning av uppmärksamheten kring brunnslock i Kalmar vill vi gå ut med korrekt information.

Kalmar Vatten har tillsammans med Kalmar kommun (kommunledningskontoret) beslutat att utreda möjligheten att byta ut ett antal lock till nedstigningsbrunnar i centrala Kalmar.

* De nya locken med Kalmars vapen kostar inte mer än andra brunnslock.
* Brunnslock med stadsvapen finns redan i flera kommuner t.ex. Stockholm och Linköping.
* Vi köper inte in extra lock och slänger funktionella brunnslock utan återanvänder dem på
andra platser där skadade lock behöver bytas ut.
* På Kvarnholmen kommer cirka 100 lock att bytas ut och återanvändas enligt nuvarande
planering.
* Merkostnaden för Kalmar Vatten är arbetskostnaden för att flytta locken.
* Ingen beställning är gjord ännu, vi är fortfarande inne i planeringsfasen.

En nedstigningsbrunn är en brunn för att komma åt att kontrollera, spola och reparera våra avlopps- och dagvattenledningar. I det inventerade området finns 450 brunnar och de nya locken skulle passa i storlek till cirka 100 av dem.”

Svar: Tack för detta. Men det är alltså inte ett nödvändigt byte?

Ps. Om ingen beställning är gjord är mitt tips detta: Beställ inte. Folk är sura.

Mycket bra om jobben längst ner. Det är ”skitjobben” som härdar.

Jag jobbade på Mc Donalds när jag inte ens hade fyllt 14. Jag var för ung för att vara i köket och jag var för ung för att stå i kassan. Jag fick städa toaletter, svabba golv, pilla nedstampat tuggummi från parkeringen samt rengöra bollhavet. Jag tyckte att det var så häftigt att ha ett eget jobb och tjäna egna pengar, jag tänkte inte ens på att jag hade låg lön, jämfört med vad liksom? Min chef, Mikael Ullerteg, tyckte inte att jag skulle tjäna minimum utan gav mig istället lönen ett snäpp upp. Jag fick förresten jobbet på Mc Donalds eftersom jag jobbade på så bra. Skryt? Absolut.

När jag var tolv år skulle jag plocka jordgubbar. Jag plockade en hel dag och när jag skulle hämta ut lönen så hade jag tappat bort kvittot och fick därför exakt noll kronor. Besvikelsen var stor och jag gick inte tillbaka, lusten var väck precis som kvittot. Istället började jag jobba på soptippen på lördagarna. Jag tror att jag fick 20 kronor i timmen.

Jag känner inga ungdomar och jag har ingen statistik så jag tänker inte uttala mig om ”hur lata ungdomar är”.

Men jag vill genom detta inlägg tala om hur duktig jag var samt uppmana er att pusha era ungar att slava på. För känslan man får vid första löneutbetalningen kan man inte slå med en pinne. Och det spelar nästan ingen roll hur blygsam summan längst ner på pappret är.