Jag ska bara vara arg en gång till. Nåja.

(Apropå vinet; jag är inte arg, jag är bara konspiratiorisk)

I går fyllde Lasse år och jag hade önskat mig ett par snickarbyxor i manchester från Polarn och Pyret. Han har haft dem i klarrött och mörkblått och nu är de för små.

Och gissa vad? De på Polarn och Pyret är också för små. Därför att när man är två är man för stor för snickarbyxor.

Så här är det med barnkläder. Det finns hur mycket som helst som är vackert och underbart till bebisar. När de är två är de plötsligt stora barn som ska klä sig trist och coolt.

Jag vill ha färgglada barn tills de är tio, elva, tolv!

Vi har pratat om det här förut, åttaåriga tjejer ska se ut som slampor och färgpaletten bjudar lila eller chockrosa, gärna i kombination med svart, glitter och Hannah Montana.

Barn ska vara färgklickar i livet.

Fy Polarn och Pyret som tycker att en tvååring är för stor för snickarbyxor.

Jag skulle göra egna barnkläder. Ja, det skulle jag.