Joachim spelar någon B-lagsmatch, det är tydligen någon himla U21 semifinal eller?

Joachim var inte med och gjorde bort sig i går, han var heller inte med och förlorade mot Hammarby i cupen. När Joachim inte är med vinns det sällan i Kalmar FF har jag märkt, men vem frågar någonsin mig. Statistik ljuger inte, tänker jag för mig själv där jag står i köket en måndagskväll och är kvinna.

Vi simmade idag Elin och jag. Det är höstlov. Simhallen är mer horror än någonsin.

Nu spelar stora ett playstationspel som ingen fattar men hon tycker att det är ”roligt att bara prova”.

Lilla har stängt in sig på sitt rum för att måla.

Själv har jag dragit av Lasse blöjan, han började, och då fortsatte jag men insåg tidigt att en måndagskväll innan maten inte var den bästa av tidpunkter att öva pink. Han skrek och grät och kastade pottan i väggen och kissade på tripptrappp-stolen i protest.

Nu har jag slängt in potatishalvor i ugnen och de har fastnat varenda en. Lilla kommer förbi och undrar vad det blir för mat och jag säger ”Jag vet inte” och det är helt sant. Det blir potatis i ugn med..pannkakor?

”Vi har ingen mjölk!” ropar stora från källaren.

Nähä. Då blir det väl potatis i ugn med..smör.

Jag är inte bjuden till ölands idrottsgala trots att jag kommit gratis i två år och bjudit ut mig som en tvådollarshora på scen.

Nähä.

Jag har återigen inte fått lön, det brukar vara så och om man tar upp det med någon ansvarig så heter det att man får skylla sig själv så jag har slutat säga till. Jag väntar och ser, kanske kommer det pengar till slut. Sedan går det ett halvår och så får jag ett mejl från min revisor där hon påpekar att jag har fakturor som inte betalats och jag tänker att det orkar jag inte bry mig om.

Nu har jag ätit upp alla de smala brödpinnarna i skafferiet, nu finns det bara de tjocka torra kvar som inte ens går ner om de så doppas i kokain. Jaha.

Jaha.