Jag vaknade i storas säng bland gosedjur och prydnadskuddar. Det blev tydligen fullt i the master bedroom under natten och jag drog nitlotten eftersom Joachim skulle upp klockan fem.

På förmiddagen följde jag med stora till tandläkaren.

Och då hände tillexempel det här;

Jag går in till receptionen och ger en lapp till en av två kvinnor som sitter framför varsin dator. Hon börjar knappra på datorn, jag antar att vi ska få en ny tid. Helt plötsligt ringer det och kvinnan tar det. Och så börjar hon knappra på datorn för att hjälpa den som ringer. Jag tänker att jaha, så kanske man gör här. Jag tittar på klockan. Den har passerat klockslaget då storas kompisar går till matsalen och hon vill inte sitta där ensam. Jag väntar och låter stora välja en tandborste som kostar tio kronor, rafsar fram pengarna i plånboken och tittar på kvinnan. Ska jag vänta eller har jag missförstått? Kan jag gå? Är vi klara med varandra?

Jag lägger tian på disken och så går vi.

När vi kommit ut i kapprummet har jag kvinnan ropa; Dui måste få din tid!”

Och jag går inte tillbaka.

Mötets mening var alltså att jag skulle stå och vänta på ett samtal hon tog när hon skulle ge mig en tid?

Nej. Så här blir det efter barn nummer tre. Min tid bestämmer jag över. Och mitt barn ska inte sitta ensam i matsalen.

Jag kan föreställa mig hur det låter i fikarummet hos tandläkaren.

”Förstår du? Hon bara gick, så otrevligt”

Men jag bryr mig inte om vad människor säger bakom min rygg. Också en följd av barn nummer tre. Samt fyra år som bloggare.

Nåväl.

Senare på eftermiddagen kom Joachim inte hem eftersom han befann sig i Jönköping på utbildning.

Jag gjorde pannkakor och plättar eftersom barnen ville ha olika storlekar på sin ”middag”.

När Lasse var lagd och tjejerna satt i badkaret knackade Anette försiktigt på dörren och klev in med en bukett rosor.

”De är köpta på Ica, jag hinner fan inte åka till en blomaffär”

Vi åt pasta med lax och mozzarella med dyrt vin, kaffe och choklad och sedan lantchips och skvaller. Vi firade lördag på en tisdag.

Joachim kom hem sent o så sent eftersom han hade sett HV vinna(så klart).

Jag spelade Super Mario & Sonic at the olympics tills jag slog ett banrekord och sedan somnade jag med täcket upp till hårfästet.