Nästa krönika i Söndag blir min sista

Det är jättetråkigt.

Jag har suttit här en stund nu och tänkt fram och tillbaka på hur jag ska formulera mig.

Jag vill vara ärlig och säga att det känns skit, att jag har lämnat bra texter som läsarna tycker om.

Jag vill skriva att jag inte förstår varför jag inte får vara kvar. Men det ska man inte. Man ska mörka, helst ska man säga att man slutade eftersom man har ”nya spännande projekt på gång”.

Jag har visserligen spännande projekt på gång(jättespännande hurra hurra uppstått har det lilla Jesusbarnet etc) men jag vill inte sluta som krönikör på Söndag.

Men nu är det så och man måste bete sig. Man kan inte sparka och skrika och riva hål i väggarna medan de bär ut en ur lokalen.

Så, jag går mer eller mindre tyst med huvudet buret mer eller mindre högt.

Jag tycker inte om det men jag accepterar det.

Jag är beredd att dö för Söndags rätt att entlediga mig.