men det som är ÄNNU mer fånigt är de som måste säga att det är fånigt.

De som måste poängtera att det är löjligt att fira alla hjärtans dag eftersom det är kommersiellt. Hela livet är kommersiellt, kom över det.

De som irriterar mig mest är de som är så duktiga på kärlek att de konstaterar att man inte måste ha EN dag av kärlek, att ALLA dagar ska vara kärleksförklaringar. Haledusingen och trallalla i ett land med enhörningar och bullfester på blommande ängar.

Välkommen till tio år och tre barn senare.

Här får vi vara glada om vi lyckas skrapa ihop till en kärleksdag per år.

Men det är fånigt med alla hjärtans dag, det är det absolut.

Och så kommer Joachim in genom ytterdörren med hela jackan full av nysnö och en bukett blodröda tulpaner samt en ask choklad. Och jag börjar gråta.

Jag vet inte om jag gråter för att jag är rörd eller på grund av lågt ställda förväntningar men det spelar ingen roll eftersom blommor alltid är blommor.