”Hej Malin
Skulle bara vilja berätta en sak… I hela mitt snart 30 åriga liv har jag gillat tanken av att leva i ett mansdominerande samhälle, jag har älskat att män bestämmer nästan allt och att det är män som sitter på beslutsfattande positioner. En kvinnlig stadsminister skulle jag aldrig förespråka, vem som helst bara det inte är en kvinna. Näää kvinnor är inte lika bra på att hantera makt som män är , ingen lyssnar på en kvinna.. MEN jag har nu följt din blogg i drygt ett år och jag kommer på mig själv allt oftare att jag förespråkar för jämställdhet överallt.. Hör mig själv prata och diskutera som en människa som faktiskt är FÖR jämställdhet , jag har börjat driva en kamp för detta.. Känner inte riktigt igen mig själv men jag är lyckligare nu , starkare och antagligen en bättre fru nu. Jag har alltså helt ändrat uppfattningen om jämställdhet och det är du Malin som hjälpt mig med detta, du har i stora drag gjort världen liiite bättre. Ialla fall för mig , min son och min man.. Tack för att du nånstans hjälpt mig att se sundare på mig själv och rollen som kvinna..”

Svar: Vad svarar jag på detta? Vilken fantastisk kommentar! Jag misstänker att många hånskrattar åt din kommentar, på min bekostnad givetvis. Närhelst jag skriver en krönika, det spelar ingen roll vad den handlar om, så slutar det i att jag är a) Manshatare eller b) Kvinnohatare.

Jag har känt mig frustrerad över detta men insåg, i går faktiskt med lite hjälp från vänner, att jag gör måhanda någonting rätt eftersom jag petar med en pinne i såret på bägge sidor.

Tusen tack rara du för dina ord som ger mersmak.