Vilket skämt mitt melodibloggande blev. Trist.

Jag kommer inte göra om det nästa lördag.

När jag började blogga var det så enkelt att vara elak och kritiserande. Jag klarar inte av det längre. Eller så skulle jag börjat dricka vin innan 20:00.

Jag kan inte vara elak men samtidigt måste jag ju kunna vara ärlig. Jag måste ju kunna skriva vad jag tycker utan att vara nervös att jag ska springa på personen på ett event en vecka senare.

Jag ska hålla det kort och omotiverat. Att låta Nanne Grönwall sjunga Whitney Houston var fel.

Så.

Vi tittar på Saturday standup och ser någon JÄTTETJOCK, alltså jag menar SVINFET HUR SKA VI NÅGONSIN KUNNA BEGRAVA HONOM NÄR HAR DÖR AV FETMA-tjock. Jag tittar på honom och konstaterar att alla tjocka inte kompenserar med humor. Jag tittar på honom, jag tittar på Joachim, fram och tillbaka, och till slut tänker jag inte att han är tjock, jag tänker att Joachim har AIDS.

Han säger ”jätteroliga” saker om att han är tjock och jag tänker;  sluta skämta och börja banta. För du kan inte vara lika dåligt på fettbrännande.

Om ni vill se roliga människor föreslår jag att ni går in på youtube och skriver namn som Johan Glans, Petra Mede, Henrik Schyffert, Jim Gaffigan, Liza Lampanelli.