Jag är en stolt röstare i Meldoifestivalen. Eller stolt var kanske att ta i, men jag röstar.

Jag ringer ett par gånger på välgörenhetsnumret(eftersom det ursäktar det något genanta i att engagera sig i melodifestivalen) och om jag bryr mig extra mycket så ringer jag även ett tiotal gånger på det billiga numret.

När Linda Pritchard tävlade gick fingret ringbonanza på pektelefonen. Jag tappade räkningen på samma sätt som när jag ville se den här killen vinna.

Linda har en fantastisk röst. Fantastisk. Hon har en mäktig låt som representerar allt det som melodifestivalen brukade stå för. Det bombastiska, det dramatiska, vackra och något vemodiga med en ruggigt skön refräng.

Linda förtjänade att gå raka vägen till final. Och nu ska hon behöva duellera sig igenom nålsögat Andra chansen.

Rösta på Linda!