Jag vet, jag pratar mycket om sekelskifteshusen med snickarglädje. Men det har nog mycket att göra med drömmar om ett liv med Madicken och Lisabeth, ligga mellan stärkta lakan och låtsas att mamma har migrän igen medan pappa är snäll och rar och rättskaffens. Jag börjar inse att jag är en mamma som skriker och gapar och skickar barnen till pizzerian för att köpa middag när Joachim har bortamatch alldeles oavsett om jag bor i en dröm eller som nu i en skolåda.

Man är den man är även i en grosshandlarvilla, och det kan ni citera mig på.

Innerst inne är jag istället svag svag svag för funkis. Och nu finns ett fantastiskt hus till salu på Öland.

Det är rymden, ljuset, planlösningen, de raka linjerna, jag älskar det! Och så finns det en dold dörr! EN DOLD DÖRR!

Hopplös suck

En annan sak: ni måste sluta tro att jag ska köpa husen jag lägger ut. Jag bor i ett stort hus centralt som rymmer hela aphuset och kostade 1,4 miljoner. Fuck me att jag flyttar härifrån.