I en svettig slagsmålshög försmäktar vi i denna stuga.

Barnen har ätit så mycket kex att vi snart får blanda insulin i morgonyoghurten. Sådan är sommaren för mammor och pappor. Föräldrar tror att diabetes vet att det är sommar och då går diabetes på semester.

”Jag ska fan lura i dem frukt” sa Joachim listigt och skivade päron och nektarin i glassen. När de lämnade tallrikarna såg det ut som om någon hade diskat frukten som låg orörd kvar.

Jag har varit upptagen med mig själv de senaste dagarna. Jag har badat, solat i spf 30 och läst bok. Jag har inte kommit mig för att blogga.

Där har vi något man inte trodde var möjligt: att man kan vara för självupptagen för att blogga.

På tal om att vara självupptagen så var jag väldigt uppe i mig själv då midsommaraftonen gick över i midsommardagen. Vi satt i min mormors hus, åt snacks och pratade och när jag skriver pratade så menar jag att jag pratade.

På hela dagen hade jag knappt sagt halv sju och när jag fått mina glas vin tog jag igen det med råge.

Det var show! Med en ögonhimlande Joachim på första parkett.

Oh the shame.

Någon hade med sig högtalare och spelade Spotify i bakgrunden. Plötsligt hör jag den där underbara låten med Depeche Mode.

Jag sträcker upp armarna i luften, tar i från toppen av lungspetsarna och skriker:

”REACH OUT AND TOUCH ME”

Rummet exploderar i ett fyrverkeri av hånskratt.

”Malin, reach out an touch faith sjunger de”

På tal om att vara självupptagen alltså.

Reach out and touch me Joachim.