När Lasse hittar mig i källaren.

Jag har rymt en trappa ner.

Han står vid spaljen och ropar rakt ut i luften eftersom han inte vet åt vilket håll han ska sikta söket.

”Jag är i källaren” tvingas jag avslöja.

”I sällan?”

Han kommer ner, han tar varje steg med ett jämfota hopp. Sabla unge.

Jag ligger i soffan med datorn på magen.

”Vad gör du mamma?”

Tänk lilla älskade unge, när du sa Jö jö du?. Det är bara ett år sedan.

Han står och funderar en väldigt liten halvminut sedan går han till bokhyllan.

Han kommer tillbaka till soffdelen, lägger sig i soffan mittemot min. Han drar över sig ett täcke från docksängen, det är mindre än en bordstablett. Han tar upp en deckare och börjar läsa.

Där ligger han och är så jefelsöt, under ett docktäcke fullt upptagen med Mörkerseende av Bararba Vine som är en pseudonym för Ruth Rendell.

En trappa upp hör jag Bolibompa men det bryr sig Lasse inte om. Det är ju för småbarn.