


”Mirja: Rentvådda av lagen? Det en friande dom säger är inte att det är bevisat utom allt rimligt tvivel att något INTE har hänt, utan att man inte utom allt tvivel kunnat fastslå att det HAR hänt. Det är två väldigt olika saker. Om de enda övergrepp som betraktas som faktiska är de där det finns en fällande dom så skulle väldigt många övergreppsutsatta barn i Sverige få fortsätta leva med den person som utsatt dem. Ingen har dömts för Olof Palmes mord – betyder det att han inte blev mördad?”
Svar: Är det här en såndär ”Om ett träd faller i skogen och ingen är där, låter det då?”
Jag blottar mig här. Jag står med rumpan bar. För jag förstår inte vad du menar.
Är jag och Joachim och jag och Sveriges alla föräldrar pedofiler tills hovrätten säger att vi inte är det?
Mördade jag Olof Palme tills en domstol slår fast att jag inte gjorde det?
Ska vi alla gå runt med en klase ”utom rimligt tviviel” i handväskan utifall att?
så finns avsnittet här i fyra dagar till.
Jag har fått se Uppdrag granskning i förväg och nu bär jag det med mig.
Jag tänker att allt är systerns fel. Jag tänker på hur socialtjänsten är damned if they do och damned if they don’t.
Allt detta hade kunnat undvikas om en syster hade satt sig ned och pratat med sin syster innan hon släppte lös helvetet på familjen.
Vad tänker ni?
Det är så sällan jag utnyttjar er läsare: Kan ni inte berätta det pinsammaste en förälder någonsin sagt eller gjort?
Det mest pinsamma lägger jag upp på bloggen och så ser vi om jag inte kan matcha det.
nu ska ni få se” säger jag.
Jag ställer dem nära datorn och berättar att på filmen syns ett spöke om man tittar riktigt riktigt noga och lyssnar. Vi måste höja volymen på datorn till det högsta så att vi hör spöket viska. Lyssna noga, stå nära.
De ställer sig nära, ögonen glittrar, ett spöke!
De fnissar upphetsat och så spelar vi filmen