”Du har möjligtvis inte några tips på julklapp till en ettåring och en två och ett halvt åring? Runt 100-200kr stycket. Tänkta att du säkert plöjt igenom en del leksaker genom åren. Båda är tjejer. Kram på dig!”

Svar: Absolut har jag tips! Och sedan ska ni tipsa mig tillbaka.

Våra barn får bara presenter på julafton och födelsedagar, ändå har de allt tycks det mig. Deras rum är sju kvadratmeter och det finns leksaker i skåp och hyllor men något överflöd kan det ju av utrymmesskäl inte handla om. Vi vet inte vad vi ska köpa och de har svårt att komma på saker själva. De verkar inte vara så fixerade. När Joachim och jag var barn skrev vi långa listor och var förblindade av vårt habegär. Jag trodde att alla barn kände så. Men vi har problem. Och med problem menar jag givetvis ”problem”. Självklart kan vi köpa getter i byar och rädda regnskogar men när julafton kommer har jag en känsla av ett en get i en by skulle skapa större ”problem”.

”Vi kan ju köpa nya gympatröjor” sa Joachim i går.

Gympatröjor.

Så, en 1-åring och 2,5-åring är ju en dröm att handla till. De har inte hunnit samla på sig något och det finns så mycket roligt. En ettåring vill ha lådor eller hårda väskor, det är ju sånt de ägnar dagarna åt, att lägga saker i saker. Ett stapelset med kuber är den ultimata presenten. Man kan bygga ett högt torn och sparka sönder det, man kan lägga de små kuberna i de större. När Lasse fyllde ett år fick han kuber med Wirsén-tryck. Det är den leksak han använt allra mest.

En nappbox för napparna måste man ju också ha. Vi har använt en skål från Matéus och det var en jättebra idé tills det svåra nappberoendet tvingade honom att klättra upp i bokhyllan och dra ner skålen i golvet. Den här från Cult design.

2,5-åringen vill ha en sångpåse från Oskar och Ellen.

Eller ett stort pussel som fungerar utmärkt att lägga på golvet. När man inte pusslar ligger pusslet i en söt kartong som blir en gullig uggla i hyllan. Från Sebra.

Om man har råd och plats kan man köpa en plåtbil deluxe som sedan kan ärvas och sparas på vinden till kommande generationer. Som om något i vårt hus håller för att spara till kommande generationer. När våra ungar har gått igenom grejerna får man vara glad om det finns så mycket som en söndertuggad ratt kvar av den där bilen. Men ändå.

Det här inlägget tog mig trekvart att pilla ihop, nu vill jag ha era bästa tips för nioåring, sjuåring och treåring tack så mycket.