Jag är väldigt ledsen att bloggen är så styvmoderligt behandlad. Jag har giltigt förfall. Berättar mer om detta i morgon.

Men nu, så här innan jag går och lägger mig, vill jag bara ta upp en sak med er.

Varför kan ingen svensk journalist säga missing people med hedern i behåll?

Varför säger alla, utan för mig känt undantag, missing pepel?

Alltså missing pip-ell. Missing peep-L.

Nu ska jag tänka på lite andra saker i min sköna säng. Ja den är min, jag köpte en dubbelsäng till mig själv två veckor innan jag träffade Joachim.

Det är så man skaffar kille om man vill ha en:

Köp en stor säng och hoppas på det bästa.