Ni vet känslan
avnär man oroat sig i ett dygn över inställda avgångar, vaknat med halsont och inte kan svälja, tagit sig till centralen men hoppat av tåget innan det avgått eftersom det var så fullt att det såg ut som Indien, när man tagit sig tillbaka till platsen där man började och börjar ringa efter en hyrbil och hittar en för 2000, kör genom Sven i fem timmar med ont i ögat av inflammation, kommer fram och ser ut så här:
Ni vet den känslan.