Oj så fittigt det blev igår.

Här är mitt STORA problem:

De som ska titta på programmet är människor som bor i sina hus i olika delar av Sverige. Som skriver handlarlistor på gamla fönsterkuvert och glömmer tvätten i maskinen så att man får köra om den eftersom den börjar lukta skit.

Men när tv-tittarna satte sig framför Fittstim- Min kamp igår kväll var programmet redan hackat och malet, brynt, stekt, serverat, uppätet och utsketet.

Tyckare, krönikörer, åsiktsmaskiner, journalister, programledare och allsköns tyckare och vetare och experter hade fullständigt dissekerat programmet eftersom de haft möjlighet att se de tre avsnitten i förväg.

Så är det nuförtiden och det är så exkluderande och tråkigt.

Idag är dagen efter och det är idag jag skulle önska att diskussionen ägde rum.

Men allt är redan klart.

Diskussionen och debatten ligger i en hopknuten soppåse på farstukvisten och livet går vidare.

Jaha.

Jag gillar Belinda så himla mycket. Hon är en stjärna. Programmet förstod jag inte riktigt. Det gnistrade dock till när Gudrun och Ebba och Mira pratade.

Men om programmet vacklade så var debatten inför rent förskräcklig på sina håll.

Jag medverkade via Skype från sovrummet i Aftonbladets web-TV med barnen skrikande och matvägrande på andra sidan dörren. Jag minns inte riktigt vad jag sa men jag hörde att mina synpunkter blev kallade pinsamma.

Jaha.