Jonas Thente skrev en debattartikel i DN som gav mig eksem.

Jag vet liksom inte från vilket håll jag ska läsa den för att inte störa ihjäl mig. Bakfrån, upp och ner, med ögonbindel i ett mörkt rum utan syre så att man svimmar och medvetslös drömmer om något trevligare.

Jag kanske missförstår Jonas, det skulle inte vara första gången jag är tjockskallig. Men om jag inte gör det, om jag läser den rakt framifrån och med öppna ögon så ser det ut som om Jonas behandlar näthatarna som om de är utvecklingsstörda. Det är de inte.

Näthatarna finns ÖVERALLT. I alla åldrar, alla ”samhällsskikt”, alla yrken.

De är INTE arga arbetare som har fått gå hem från fabriken. Haha vilket skämt.

Näthat har med uppfostran och mognad att göra. En idiot är en idiot på samma sätt som en rose is still a rose.

Varför ska man klappa en dåre på huvudet och tycka synd om honom för att han inte har någon ”representation”?

En av mina trognaste hatare är en gift kvinna i min egen ålder som är akademiker och bor i Stockholms innerstad.

Jag skulle kunna skriva arton tusen lösryckta meningar staplade på varandra i detta ämne men jag har faktiskt inte tid.