Här har vi en inte alls ful våning i Göteborg med grön kakelugn och allt. I den (våningen, inte kakelugnen) bor ett par i som är femtioett båda två. De är akademiker, en är lärare i matematik på gymnasiet och en är ingenjör. Men detta har jag bara krystat fram, lägenheten är ju egentligen helt omöjlig. Bara gamla möbler, inga böcker (?) och väldigt opersonligt på ett mystiskt personligt sätt. Om detta inte är homestageing så är jag vansinnigt nyfiken på människorna som lever här. Och nu blir det en härlig lägenhet för dig som gillar snedtak, 1600-tal och färg. Eh hej innergården man vill älska med. I lägenheten bor en kvinna som mycket väl kan heta Monica. Hon är 63 år och arbetar inom teatern, eventuellt är hon scenograf men jag håller det inte för osannolikt att hon är regissör. Frågan är inte varför det finns en gemensam vinkällare i den här bostadsrättsföreningen. Frågan är varför det inte finns i ALLA bostadsrättsföreningar. Den ska ligga precis intill tvättstugan och den som inte tar bort luddet får inte smaka. Well well well, vad har vi här om inte ett spännande hus inbäddat i grönska (med egen vägskylt i rabatten vänd så att ingen ser den!) En salong som ser ut som en målning? JA TACK. Åh baksidan, I love you very much. I detta hus måste ett konstnärspar uppehållit sig (ledtråd:ateljén) Egentligen borde de vara över sextio på grund av mandeloljan i badrummet men flera skor ser väldigt unga ut. Kanske är det ett konstnärspar i sextioårsåldern som har en dotter i 35-årsåldern som reser mycket och kommer hem och mellanlandar i huset med jämna mellanrum. Ja, så är det nog.