Igår åt vi frukost på Hotell Packhuset och sedan satt vi i vita skinnsoffor medan en skrev och en redaktörade sig.

Bara-ben-premiär var det också. Eller egentligen inte. Jag bar sportstrumpor som jag tog av mig vid fotograferingstillfället. De ligger ihoprullade till en boll precis runt hörnet på kistan.

Plötsligt klev en gammal man i jeans, sneakers och blå bomberjacka in i lobbyn tillsammans med en man i trettioårsåldern som var klädd på samma sätt. De slog sig ner vid ett bord och la ut papper på ett bord, sedan sa de saker som ”grass 49000” och ”beach” och en himla massa andra summor. Och så var allt klart. De tog varandra i handen, den yngre mannen försvann ut med ett stort leende ansikte och den äldre mannen gick till frukostmatsalen som var stängd. Det hela var över på mindre än fem minuter. Vad i hela friden styrde de med? Om affärer är så snabba och smärtfria och gör en så glad så vill jag gärna bli en affärskvinna.   

På lunchen slog vi oss ned vid ett fönsterbord på Kallskänken och åt svamp. Jag ger rätten 7 av 10.