Tisdagens krönika med det svåraste ämnet jag känner till.
Många mejl har jag fått och de som kommer från kvinnorna som texten handlar om går ut på detta: Att jag är korkad, pantad, icke påläst, vidrig.
Någon jämför med adoption. Snälla.
Någon jämför med ”en pappa som drar”. Snälla.
Inte ett ord av bemötande kring själva problemet med att förvägras halva sitt ursprung har jag fått. Bara samma gamla ”en donator är inte en förälder”.
Visst är det roligare att vara liberal. Att tycka att alla ska få bli mamma (det tycker jag). Säga jag till allt så att alla får ett barn.
Men barnens rättigheter måste, måste, gå före.