I huset med många tekannor.

Jag sitter här och skriver och skriver och tänker och tänker. Bokar tågbiljetter och oroar mig för saker som inte har hänt. Skriver lite till och fyller på i min to do-app och oroar mig för att radera allting som jag gjorde den där gången. Det var hemskt. Tjugo punkter av göromål, viktiga och oviktiga men ändå viktiga i sin banalitet. Och så SUDD och jag var vilse. Jag slutade med bläckpenna och gamla fönsterkuvert men jag har aldrig förlorat halva livets göromål i en enda snedtryckning med fönsterkuverten.

Jaha. Igår försökte jag få igång Joachim på Parks and recreations men han ville inte. Jag har varit så himla himla nyfiken på denna serie och så säger Joachim bara ”mja” efter en stunds tittande. Måste vi dela på oss nu? Om man inte kan mötas och dela glädjen i en TV-serie, vad har man då?