Idag fyller mamma 59 år.
Vi firade henne i fredags och hon fick kläder, David Batras senaste, oljekanna och ett rivjärn som hette good grip.
Mamma är egentligen för ung för något som heter good grip men hon lär inte gå runt och tappa rivjärn i fortsättningen och det är något att glädjas åt tycker jag.
Grattis mamma, puss och kram!
Man kan fundera lite kring det faktum att jag ser ut exakt som Anki Bagger, det kan man.
Lyssna på Lalehs version av Chiquitita till förmån för UNICEF.
Det har jag gjort. Trettio gånger.
Det var allt just nu!
Och outfitbild för att det är kul.
Se på dessa älskliga katter som för första gången på väldigt länge får träffa sina hussar.
INGET FJÄSK.
Någon blir rädd, någon ointresserad, någon förvånad, någon besviken på den som lämnade.
Katter hatar kanske krig, vad vet vi?
Hundar däremot.
Detta eviga lismande.
Åh vad de älskar sina ägare!
Eller så gör de EXAKT LIKADANT med brevbäraren om en timme.
”Hej Malin,
Denna fråga är inte direkt kopplad till inlägget ovan men kan inte du skriva vad tycker som svt-flows nya serie ”Gifta vid första ögonkastet”?”
Svar: Jag visste att jag skulle ångra mig men jag lyssnade på debatten om programmet i Studio Ett.
Vet ni, det fanns vid ett par tillfällen fara för mitt liv då jag störde IHJÄL MIG.
Jag har inte tid att leta upp vilka som debatterade men den som vände sig emot serien var en person som tyckte att man ”inte tog tvångsäktenskap på allvar”.
Är detta tvångsäktenskap? Två vuxna, förmodat normala individer som väljer att vara med i ett TV-program för att på så sätt hitta en livspartner. Folk blir ju ihop på alla möjliga sätt, varför inte så här? Så de börjar med att gifta sig, och? Hälften av alla äktenskap slutar ju ändå i skilsmässa. Jag tycker absolut att man ska gifta sig om man vill men det är inte som att skaffa barn tillsammans. Där har vi ett åtagande tillsammans för livet.
Debattören som var emot programmet tyckte att det var respektlöst mot de som satt i TV-soffan och snart skulle ställas inför ett riktigt tvångsäktenskap.
Då tycker jag att det är respektlöst mot de som de som snart ska bli bortgifta till exempelvis icke önskvärd kusin att få sin tröstlösa situation jämställd med ett par som väljer att gifta sig med en okänd och där mamma och pappa sitter på främsta raden och applåderar.
Visst är det helt galet att gifta sig med någon man aldrig träffat förut, men varför inte? Det är kul! Om inte annat så blir det något roligt att berätta för barnbarnen som man får med mannen som kommer efter skilsmässan från SVT-mannen.
Swedbanks internetbank har legat nere hela dagen. Hur är det möjligt att inte meddela kunderna om felet på hemsidan samt ge någon slags information om när problemet förväntas vara löst?
Eller är det bara jag som inte kan logga in?
Tillägg: Okej, det var bara jag.
Men om det nu är så att man måste rensa webbhistoriken, vore det då alldeles för mycket begärt att få det som ett litet tips i felmeddelanderutan?
Tack för ordet.
Forskning visar att barn i USA som är hemlösa oftare är hungriga, blir sjuka, hoppar av skolan, börjar med droger samt faller in i kriminalitet än andra barn.
Där ser man.
När jag behöver rörmokarhjälp så måste jag tänka såhär:
Om jag ringer direkt så kanske han kan planera in det så att han hinner innan dagen är slut och kommer framåt eftermiddagen. Men. Om jag ringer direkt på morgonen så finns det en risk att han är på väg för att köpa rör- eller moksaker och kan svänga förbi om tio minuter eller så.
Och även om det är aldrig så roligt att berätta för mamma att jag släppte in en hantverksman (som hon dessutom är god vän med och har rekommenderat) i ett HELVETES INFERNO (som Dantes minus den gudomliga komiken i det hela) så har jag blivit så pass stor nu att jag skäms alldeles på egen hand.
Jag sms:ar honom med en antydan till en önskan:
”Hej, har du möjlighet att komma hit i eftermiddag?”
Man kan tro att han satt och tänkte på mig för snabbare än mamma hinner dra ett inspekterande finger över en byrå så ringer han upp och meddelar att han kommer inom en kvart.
Satan.
Kvick som en vessla rensar jag bort det värsta som alltid är underkläder på alla golv, ren tvätt över hela sjusitssoffan, barnens mellanmålsdisk(sabla ungar) på soffbordet samt TUSEN skor i hallen trots att ingen är hemma. Och ändå ser det ut som om man har överraskningsgästat en tolvbarnsfamilj mitt i vinterkräksjukan.
Åh skammen.
De här hantverkarna som aldrig kommer, varför råkar jag aldrig ut för en sådan?
P.S. Det känns ändå härligt att veta att mamma kommer läsa det här och förfasa sig helt röd i ansiktet. Bättre lindring har då jag aldrig upplevt.
P1 Morgon rapporterar om ett stort antal nödsamtal till 911 i USA gällande barn som har druckit energidryck. Det handlar främst om barn under sex år. Och jag undrar stillsamt men samtidigt hysteriskt upphetsat: VEM är så fruktansvärt utmanad i intelligensförrådet att man ger ett BARN energidryck?
Jag minns att jag någon gång i slutet av nittiotalet drack redbull-vodka på en fest. Sedan läste jag ETT larm om hur farliga dryckerna är och slutade. Tänk så lätt det kan vara när ekvationen ”intag av information+beslut=aktion” kan vara.
Sedan dess har det kommit 3 789 *larm om energidryckerna och deras effekter på främst hjärtat. (*uppskattad siffra) Och ändå fortsätter konsumtionen.
När jag tänker på vad energidryck gör med ett litet hjärta, en liten kropp, så vill jag hoppa i ån.
”Mamma”
”Ja”
”Red bull ger dig vingar, betyder det att jag kan flyga?”
”Nej, det betyder att du dör och blir en ängel”
”Okej, men kan jag få lite?”
”Jamen alltså javisst”
Jag blir inte klok på detta, det måste ju handla om något slags kollektiv? Ett nedlagt gästgiveri som en entusiast tagit över? En frånskild man i fyrtioårsåldern med en son som även hyr ut delar av huset? Mannen i fråga har en egen butik.
Originaldetaljerna är ju så DREAMY.
Bilderna är skyddade så ni måste gå in själva och titta. Gör det och prrrrrrrrr.
Och så har vi en lägenhet som är så väldigt trivsam.
Här bor ett par som är 32 och 34. De har två döttrar som är 4 och 1,5. Nu behöver de en lägenhet med ett sovrum till. Kvinnan kan vara frisör och mannen är konsult. Ingen av dem är infödd stockholmare.
I morgonens P1 Morgon grät en byggherre ut över amorteringskraven. Finansinspektionens förslag går ut på att ”nya bolånetagare ska amortera ner sina bolån till 50 procents belåningsgrad”
En del experter hävdar att detta slår mot studenter i städer med populära universitet och högskolor.
Men en särskild byggherre tänker på någonting annat.
Han menar att nu kommer han bara kunna bygga till den välmående medelklassen med dubbelarbetande hushåll.
För han var ju liksom så himla upptagen med att bygga billiga hyresrätter till ensamstående och låginkomstagare.
Och nu blir allt förstört!
Rädda en ledsen byggherre idag, SLOPA AMORTERINGSKRAVEN IDAG!