andas vi alla ut efter gårdagens dramatik.

En ko rymde från slakteriet! Kossan sprang omkring i stan och fortsatte upp på järnvägsrälsen vilket måste vara den oavgjort mest säkra platsen att vistas på, där kommer det ju aldrig någon.

Kossan ville enligt uppgift inte låta sig fångas in och sprang med benen åt alla håll vidare in i vackra Kalmarsundsparken.

Omringad av polisen vägrade nötet erkänna sig besegrad och till slut såg man ingen annan utväg än att skjuta djuret. Vilken tragedi att hon måste gå detta grymma öde till mötes istället för att i sällskap av sina väninnor få en slaktpistol mellan ögonen på plastat golv i dödens boning.

Kon, som nu var ett as, skyfflades upp på en truck och ångade bort genom snö och is till Herr Styckmästare.

Och i Kalmar är ordningen återställd. Inga hysteriska nöt på spåren, de sitter där de hör hemma på SJ’s huvudkontor i Stockholm.

Allt är bra igen.

Alla som ska vara döda är döda. Alla som ska vara kött är kött.

Och på rälsen finns inga kor och heller inga tåg.

Precis som det ska vara.

”Mitt älskade barn. Du är så klok ibland. Håller med till fullo. När jag var barn fick jag inte ha lång lugg för pappa, eftersom han sa att man måste se öjna på folk.
Då tyckte man det var ett dumt argument men visst hade han rätt. Man måste kunna läsa av ett ansikte. Tänk att som barn inte kunna avläsa ett leende hos en vuxen!”

Svar: Mitt älskade barn. Håll den tanken. Kan ni ha barnen nästa lördag?

Ps. Din lugg var aldrig lång. Men den var alltid sned. Så gör vi på landet. Sätt dig på pallen så klipper jag dig i ett klipp mellan mjölkningen och mockningen.

Läs och njut

Och tyck, tack.

har människor gått vidare från traumat med män som tar familjernas parkeringsplatser.

Idag förfasar vi oss istället över Ikea och hur de plockat bort stolarna intill femkronorskorven.

Folk har ingenstans att sitta!

Ja, detta är sannerligen för jävligt.

Pressansvarig säger två saker;

”Det är bara i Kalmar folk har klagat”

samt;

”Det har tidigare bara funnits ett par barstolar så det är inte så stor skillnad”

De är sluga de där pressmänniskorna där de sitter i Stockholm på sina sköna stolar medan vi i Kalmar försmäktar med truten full av billig korv ståendes på golvet.

Wikileaks har släppt dokument som avslöjar intern kommunikation inom Ikea som visar att man anser att ”Kalmarborna är ändå upptagna med att bråka om parkeringar, de kommer inte märka något”.

Jag har förtvivlat sökt Julian Assange i fem minuter utan resultat.

”Vad tyckte du om El Classico igår?”

Svar: Alltså jag tycker att det är vanskligt med Mc Donalds nyheter, de flesta vill ju ändå bara ha Big Mac.

Mitt emot mig under kolumnistmiddagen satt Herman Lindqvist.

Det blir lätt så att man pratar historia när man träffar Herman. Så trött han måste vara på det, tänkte jag för mig själv.

Jag tog en klunk rött vin från mitt glas och sa;

”Herman, jag tänker att med dig handlar det alltid om historia, är det någonsin någon som frågar dig vad du tror om framtiden?”

Han såg på mig över gaffeln och sa;

”Det var en mycket bra fråga” (och det var det ju)

Sedan berättade Herman vad han tror om framtiden. Jag tänker inte gå in på hans vision här men om du skulle se det här Herman så skulle jag vilja uppmana dig att skriva en bok i ämnet.

För vem kan beskriva framtiden utan att känna historien?

Wikileaks släpper sina dokument och världen håller andan.

För mig är det här dagens ledsammaste nyhet

Såg ni Ung och bortskämd i går?

Jag har precis sett vitala delar av gårdagens avsnitt på svt play.

Tyckte ni att det var barnsligt med bråk om disk?

Vet ni vad det bråkas om i Kalmar just nu?

Familjeparkeringarna utanför Maxi.

Folk är JÄTTEUPPRÖRDA.

Men man är ju faktiskt inte handikappad bara för att man har ungar.

Ibland är alla stora parkeringsplatser upptagna, då tar man en annan. Det är ju inte så mycket svårare än så.

Klart att det är irriterande med folk som inte har barn och ändå tar upp de åtråvärda platserna. Men inte orkar jag skriva en insändare om ”problemet”. Eller ska vi säga så här; Om det största problemet är att ensamstående män tar familjeplatser så kanske man har det ganska bra trots allt?

En familj i dagens Barometern berättar att de känner hat när de ser folk utan ungar ta platserna som är till för dem. De har ett barn, närmaste vanlig parkeringsplats ligger två meter bort.

Och i Sydkorea tjafsar man inte om vem som tog vems parkering eftersom man har en kärnvapenspets i synen.

Läs och njut

här