”Hej Malin! Du som har en hel hög och alltså varit gravid kanske kan hjälpa mig med några tips. Vad ska man göra mot illamående? Och hur ska man orka jobba när ingen på jobbet vet något och man helst av allt vill ligga under täcket och bara vara nära sin egen toalett? Känner mig just nu som en liten trasig en.
Kram till dig”

Svar: Jag har mått väldigt illa i början av mina graviditeter men jag har sluppit kräkas.

Jag kan inte ens föreställa mig känslan av att vara instängd i en lokal med andra människor, vara tvungen att prestera och samtidigt springa på toaletten. Och ingen får veta.

Det är ju så olika det där, när man vill berätta. En del ringer mamma dagen efter ligget, andra verkar tycka att det är lite pinigt och väntar till sjätte månaden.

Jag tycker att man ska berätta när man har lust.

men ju längre man väntar desto jobbigare blir den sociala biten, särskilt som vi bor i ett land där det är SKANDAL att du inte dricker trots att du inte ska köra bil. Drick och var som folk, heter det.

Om någon beter sig som en varböld med vinflaskan, säg att en kompis pappa precis söp ihjäl sig och att du inte är sugen. Att tacka nej till alkohol är en rättighet, tro det eller ej.

När det gäller jobbet så föreslår jag vattenflaska med några stänk citron, lakritsgodis, lakritstabletter, morötter samt Stimorol original. Jag vet inte vad du jobbar med men försök komma undan, du kan ju förklara dig om ett par veckor.

Håll ut.

Jag läser på nätet att Lanvinkläderna på HM är helt slutsålda.

HERREGUD!

Var ska jag nu hitta fula hittepåklänningar som jag aldrig någonsin får användning för, inte ens på nyår eftersom jag tycker om att ha snygga klänningar på fest, klänningar som inte ens är snygga på en utsvulten modell, klänningar som kostar 1500 kronor bara för att någon skitnödig fransk farbror har kluddat med armbågen, en farbror som ingen sjuttonåring någonsin har hört talas om men som trots det offrar lunchrasten och lite till för att stå i regnig kö för att få tag på en klänning som ser ut som någon har kört över för att någon ännu skitnödigare modebloggare som inte är snygg, bara väldigt smal, har sagt är en femma av fem.

VAR SKA JAG HITTA EN SÅDAN KLÄNNING NU?

Joachims och mitt förhållande har bara blivit bättre för varje barn vi har fått.

Av två anledningar.

1. Jag älskar Joachim och sånt försvinner bara om man tillåter det.

2. Jag ser det inte som Jag+Joachim+tre barn. Jag ser det som vi Fem. Jag skiljer inte på vem som är vuxen och vem som är barn, jag älskar hela min hög.

Det är det bästa rådet jag kan ge till alla blivande och befintliga småbarnsfamiljer; Bilda hög, älska den högen.

Barn ska inte ta fokus från tvåsamheten, barn skapar en tresamhet som stärker tvåsamheten.

Sedan är det självklart att man måste få tycka att det är jobbigt, man får säga att man vill sälja barnen på Tradera, utrop en krona, frakt ingår(inte så att de hör)

Visst måste vi kunna prata om våra svarta tankar.

Men låt inte barnen förstöra kärleken, då har man gjort fel.

Nu ska vi bena ut det här.

”Har du upplevt en mensvärk som fått dig att ligga och skrika och gråta av smärta hela natten? Som fått dig att spy okontrollerat på tunnelbanan? Har du det? Om inte, ska du rent ut sagt hålla käften. Det här är verklighet för mig och många fler. Din osympatiska kärring”

Svar: Du kan inte uppföra dig.

”Kom med ett bättre alternativ till p-piller i sådant fall! Alla vill nämligen inte sitta där med en hög ungar”

Svar: Jag rekommenderar kondom och/eller avbrutet och/eller säkra perioder. P-dator kan säkert vara bra, jag har dock inte provat. Men du; lär-känna-din-kropp.

Att äta äta hormoner när man är i mitt i puberteten och de befintliga hormonerna sprutar, det kan inte vara bra och jag tycker att det ska vara förbjudet att skriva ut till tjejer under arton.
Precis som en annan tjej skrev så åt jag P-piller i många år utan att reflektera och när jag sedan slutade så var mensen inte lika jobbig som innan. Det kan alltså gå över och då är det väl väldigt onödigt att äta p-piller om man inte behöver?

Min liknelse som gick SWOOOOSH över många huvuden var tänkt så här;

Det finns de med ADHD som mår bättre av Cannabis, då tycker jag att de ska få använda det.
Det finns de med så svåra problem varje månad att det är befogat med P-piller.
Så, är ni med nu?
 
Och allvarligt talat, när ska ni lära er att jag inte är Gud? Gäller det inte er så ta inte åt er. Jag stiftar inga lagar, jag bestämmer ingenting över någon, inte ens mina ungar. Jag är en fis i rymden, så ta ingen notis, låt inte pattsvetten bryta fram i onödan.

Jag läser på text-TV att en storm drar in över Kalmar men jag lär väl inte märka något, här inne är det storm jämt.

Jag har inte haft mensen från reklamen, långt ifrån.
Och en annan sak;
Efter varje barn blir allting värre.
En gång i månaden blir jag arg som tjejen på Youtube och Joachim säger något i stil med ”Ojoj nu var det dags igen” och det är lika roligt åt varje gång.

men ni vet ju också bäst.

Jag gjorde som ni sa. Jag sminkade mig, ställde mig framför det lakan som var ”rent” och lät Joachim ta femtio bilder och så var det klart.

Bloggredaktör Göran satte ihop och tada.

Vad säger vi? Ni är ju här lika ofta som jag, kan vi leva med denna header?

”Hej!
Jag är i desperat behov av stöd… Jag är nybliven mamma och jag kan inte sluta gråta!! Hormonerna flödar ikapp med bröstmjölken och jag vet inte vad jag ska ta mig till.. vi har fått en underbar liten dotter. Är redan helt förälskad i henne och jag har aldrig i mitt liv känt sådan oro… Allt ont som kan hända henne i denna grymma värld gör mig galen.. Jag gråter så fort jag tittar på henne. Jag vill stänga in mig i lägenheten och stanna tiden. Så länge hon är så här liten kan inte så mycket ont hända henne för jag kan skydda henne… Kommer det någon dag att kännas bättre? Kommer jag sluta gråta någon dag? Kommer jag våga släppa ut henne från lägenheten? Hur klarar man av att vara förälder?? Varför måste de växa upp?? Och varför tänker man alla dessa tankar?? Allt jag pratade om under graviditeten var hur jag längtade efter att ungen skulle bli några år… nu bävar jag för det… HUr har du överlevt?? Oj så flummigt denna kommentar blev.. men det är ju så jag känner mig… flummig, trött, orolig… Hjälp…”

Svar: Lilla hjärtat. Så här är det att få barn och ingen i hela världen kan förvarna dig. Det blir bättre. Försök att sova, säg nej till precis ALLT som du inte har lust till, stäng in dig i lägenheten och skruva bort låset om det är det du vill.

Att bli mamma är att förvandlas till ett blödande sår.

Och du; läs inte kvällstidningar och titta inte på nyheterna tills du mår bättre. Du är inte immun mot barn som trillar ner i brunnar och annat.

”äsch, att äta ppiller mot mensvärk, löjligt. Det finns ipren mot sånt som hjälper tillfälligt. Att däremot proppa i sig konstgjorda hormoner tror inte jag heller är bra. Jag fick bruna pigmentfläckar i hela ansiktet, som tur var försvann de när jag slutade med ppiller. Och minipiller hade jag konstant mens i 3 månader innan jag gav upp. Men Malin, vad har du för preventivmedel istället? Kondomer är ju så jädrans bökigt :-)”

Svar: Preventivmedel?

Nu har jag precis varit väldigt kort mot en mäklare. 

I går gjorde jag en blixtvärdering av huset, för att det är roligt och det verkade vara harmlöst.

Som det står; ”Fyll bara i några uppgifter så återkommer närmaste SkandiaMäklare med en blixtvärdering via mail inom en arbetsdag”

Och så ringer telefonen. Och jag hatar att prata i telefon, det är en av mina störningar.

Mäklaren ville komma hit och titta på huset men vi ska ju inte sälja.

Jag förklarade, torrt, att jag hatar att prata i telefon och att det stod att de skulle återkomma via mail. Dessutom så fanns det ett tillval man kunde göra om man ville att de skulle komma och hälsa på. Det tillvalet gjorde jag inte. 

Jag vet ju att jag har rätt men man måste inte vara tvär. Och det är inte mäklaren som ringer som ligger bakom kampanjen.

Så förlåt mig mäklaren.

så hade kommentarer av typen ”min mensvärk försvann” trillat in.

Vad med inlägget är det ni inte förstår?

Vissa med ADHD-diagnos blir bättre av cannabis, det betyder inte att cannabis är för alla.

Att slentrianmässigt skriva ut p-piller till fjorton-femtonåringar, är det en bra idé?

Och alla de här underbara fördelarna med p-pillret, tror ni verkligen att de inte kostar något i form av biverkningar? Är ni verkligen så naiva?

Ni stoppar i er piller utan att veta vad som händer på insidan.

Vidare så vill jag gärna tipsa om naturmedicinens underbara värld. Googla, upplys er själva systrar!

om man äter P-piller.

Och förövrigt så tycker jag att den här tjejen är underbar. Om man rymmer så mycket ilska och vrede så rymmer man också stora mängder kärlek och glädje.

Vem vill vara slätstruken?

Hon lever ut hela sitt register med den hon älskar, det är precis som det ska.

Så här beter jag mig hela tiden. Utan P-piller. Den enda som blir lidande är fjärkontrollen i väggen.