Någon på bloggen skrev: ”Klipp en lång page”
Och det har jag tänkt på i ett par veckor nu.
Jag kan inte gå runt med det här ösregnet på huvudet längre.
Idag klippte jag av tjugofem centimeter hår.
Och jag har försökt ta en bild på resultatet men klippet vill inte låta sig fångas på bild.
Joachim försökte hålla god min men såg ut som om jag klippt av mig tuttarna.
Vad tycker ni?
Hur man kommer över cellprovet? Man leker Top model på HM.
Och nu ska jag ta en av er på orden och klippa mig.
Snippan says no
Cellprov och nu hatar vi män, snippan och jag.
Det är klart att du ska vara med och fira My.
Nog har ni råd att fixa barnvakt. Ta för dig, sitt inte hemma, följ med!
Finns det inte någon gullig tjej i Helsingborg som kan hjälpa My?
Nu tror jag i och för sig att guldet hamnar i Malmö men då tycker jag att ni går ut och firara andra platsen med dyr middag.
Joachim var sjuk. Barnen gallopperade runt som en lång hysterisk svans genom huset och till slut kastade han ut oss.
”Gå till Skälby” sa han. Jag tyckte synd om mig själv och tog alla hans kontanter.
På Skälby klappade vi kaninerna och matade getterna. Vi fikade på cafét men pengarna räckte inte till dopp åt mamma så jag fick bara en kopp black currant påste. När barnen girigt mulat in allt hoppade Lasse ner från bordet för att klappa en främmande hund utanför dörren. Så jag reste mig upp och hastade efter. Ut kom Stora.
”Men mamma, du har ju inte druckit upp ditt te”
”Välkommen till mammaskapet lilla vän”
Sedan sprang vi ner till lekplatsen och gungade oss illamående.
Och så började det regna.
Fort tillbaka till dyngsura cyklar.
På eftermiddagen tog jag med Stora till buffé med fotbollsfruarna som Marcus Lindbergs fru Nina bett om. Tänk om vi kunde få det varje gång. Tänk om. Härliga sallader från Kallskänken och potatisgratäng.
Matchen hoppade vi över men vi hejade på mamma och pappa på mina platser på läktaren som de fått låna eftersom pappa ville gå dit och heja på Mjällby. Pappa läste gratis Aftonbladet i mammas rosa läsglasögon och det skrattade jag högt åt så att så många som möjligt hörde. Sedan åkte vi och handlade inför någons födelesedag på torsdag.
Sedan hem och ”Vadå jag har inte lagat mat, jag är sjuk”
Så då blev det korv med bröd och självservering.
”Mamma, han vill ha mer!” från köket.
”Ge honom det då” från ett annat rum.
Sedan vek jag femtio små urtvättade barnplagg och lade på hög.
Därefter unnade jag mig Mördare okänd på SVT Play och när det var slut klockan 23:20 kom jag på att jag måste skriva färdigt en text.
Och nu har den grå söndag blivit måndag. Men jag märkte ingenting.
Idag fyller pappa 63. Eller 62 som jag skrev på kortet.
Vi åt kroppkakor och sedan blev det äppelpaj med mandeltäcke till efterrätt.
Och jag var mitt allra sötaste, tills barnen började jiddra, då blev det Häxan surtant.
I morgon blir det Bagarn på Skansen. Missa inte det för allt i världen.
”Herregud, hur orkar folk…
Att du skulle vara avundsjuk och gå hemma i träningsbyxor med dina barn och bli fet.
Vart är vi på väg?
A l l v a r l i g t.
Sitter framför brasan, lyssnar på Silver Thunderbird med Marc Cohn, (för övfrigt värd att lyssna på), chillar med lite rödvin och blir ledsen när jag läser kommentarerna till din lördagskrönika.
Människan är ond.
Jag begriper inte.
Fortsätt skriva fina Malin!
Kram”
Svar: Åh ingen fara alls, det biter inte på mig. Och dessutom; jag är ju ashet.