Nu gör ni mig mer förbannad än förslaget i sig
avSå jag har ingen empati? Jag är cynisk och kall och..moderat?
Det jag säger är ju just det; att någon ska ta ansvar, gå in och ta honom i armen eller örat och leda honom hela vägen hem.
Och om det, som ni fördomsfullt utgår ifrån, ligger två utslagna missbrukare på soffan, då ger man upp och säger; Jaha, du var en sån ugne, ja det kunde man ju räknat ut med lillfingret, ja då får vi väl ringa in det där vaktbolaget för vad ska vi annars göra?
Men sedan är det också så här; Man kan bara skylla på en dålig barndom till en viss gräns. Alla har ett ansvar och den här killen behöver lära sig att ta ansvar för sina handlingar alldeles oavsett om mamma är en knarkare och pappa sitter i fängelse.
För vad är alternativet? Att vi tycker synd om honom i smyg och ändå skiter i hur det går för honom?
Ja, så gör vi, det är det medmänskliga och rätta.