Ja tack

I’m sure

Nu har jag ringt till Christer. Igen. Jag gör ju det ibland. 

Lasse sover och jag BORDE VERKLIGEN SKRIVA. Men idag handlar det om vad man var rädd för när man var barn. Om ni vill veta så lyssna här

”Jag gillar att läsa vad du skriver för det mesta. Men blev väldigt paff när jag läser ditt tvärsäkra uttalande om att leva ensam. Detta behöver inte på något sätt likställas med att vara ensam eller känna sig ensam. Vad tråkigt att du har svårt att sätta dig in i att andra människor kanske blir lyckliga av andra saker än du. Omvärderar hädanefter ditt förhållande till din man. Tyckte innan att du verkade stark och självständig. Nu tror jag dessvärre att du är väldigt rädd för att leva ensam och desperat kommer att hålla ihop med Joakim vad som än händer av rädsla för alternativet istället för av kärlek. Vad tråkigt. För första gången någonsin beklagar jag dig”

Svar: Det är bättre att vara ensam ensam än att vara ensam tillsammans med någon. 

Men om en människa väljer mellan ett lyckligt liv ensam eller ett lyckligt liv tillsammans med någon så väljer hon alltid tvåskapet. Eftersom delad glädje är dubbel glädje och delad sorg är en lättare sorg. 

Inte behöver du beklaga mig, jag klarar mig nog utan Joachim. 

Men jag vill inte.

Här

”Så har Aftonbladets ”största tänkare” återigen yttrat sig och därigenom idiotförklarat sig själv som vanligt. LOL! Hallå där lilla Malin! Har det någonsin slagit dig att man kan vara 20, 30, 40, 50 eller 60 och vara singel och vara fullständigt tillfreds med det. Alla strävar inte efter ett ”svenssonliv” och alla kan inte vara fotbollsänkor. personligen skulle jag inte byta liv med dig ens mot 10 miljoner kr! Verkar urtrist med ungar & familjeliv och det köret! Sen det här du yrar om att ”alla vill ha kärlek i sitt liv” Hur definerar man vad som är kärlek? FINNS kärlek ens? Eller är det ett ”inbillat” tillstånd? Man kanske ”vänjer” sig vid en person så pass att man tror att det är kärlek. Jag och många med mig är osäker på om det verkligen existerar. Så som vanligt är du ute och cyklar Malin”

Svar: Största tänkare, I like it!

Jag nöjer mig med att citera Shakespeare(en annan stor tänkare);

”Methinks thou doth protest too much”

Swoftys är lyckliga singelkvinnor över femtio. 

Och när björnar blir bajsnödiga håller de sig tills de hittar en offentlig toalett. 

Min mardröm är att vara ensam kvinna över femtio. 

Kan man inte vara lycklig om man är över femtio och singel?

Jo, det kanske man kan. 

Men man vill ändå ha en kärlek i sitt liv.

Ingen som är ensam kan vara sitt lyckligaste.

att jag köper för mycket kläder och skor. 

I går köpte jag ett par nya skor. De här.

I två år har jag gått runt i de här. Inte ladugården. På stan och överallt. 

JAG BEHÖVDE ETT PAR NYA SKOR JOACHIM.

Tillägg: Köpta på Klintheims. Märket här

Idag är det dag nummer sju i Lasses tiodagars bootcamp. Idag för första gången fick jag och inskolningsmamma nummer två lämna våra älsklingar och sätta oss i ett annat rum. 

2003 och 2005, när jag skolade in tjejerna, fick föräldrarna sitta i personalrummet. Nytt för i år är att föräldrarna får sitta i de små vaccinationsrummen. Det var lite Rumänien 1988, men det ska göra ont att lämna ifrån sig sitt hjärtegull.

När vi suttit med vårt automatkaffe i en halvtimme kom en av fröknarna gående i korridoren. Jag såg henne genom ett fönster, pekade på mamma nummer två och utbrast med panik i rösten; ”Hoppas det är din!”

”Jag hoppas det är din!” sa hon och så höll vi tummarna hårt. 

Men det var ingen av dem. Allt gick bra. Eller alltså;

När jag kom tillbaka in på avdelningen stod Lasse och tittade ut genom ett fönster. När han fick syn på mig kom han springande och kramade benet. 

”Han har temprament” konstaterade fröken.

”Ja?”

Under fruktstunden ville Lasse ha frökens fruktskål. Det fick han inte. Men han fick en annan skål. Då gav Lasse fröken hatblicken, vände sig om och kastade skålen i golvet så att den gick i tusen miljoner bitar över hela avdelningen. 

Great. 

Just snyggt intryck.

Jag minns inte om jag skyllde på Joachim. Men det borde jag gjort. 

När jag hade skämts färdigt gick vi hem och åt lunch. Sedan tog vi bussen till stan. Varje gång man ska lämna huset och ta Lasse med sig rymmer han så långt in i huset han hinner komma. Detta är spelet som ska spelas. Jag klädde honom, han sprang i väg och jag valde att stå kvar på hallmattan. 

”Nu åker vi gubben, vi ska åka BUSS!”

Då kom han tillbaka och tittade fram runt hörnet.

”Buss”

Sa han.

Han sa buss och blev så förvånad över att han kunde säga buss att han sa buss en gång till.

”Buss!”

”Du sa buss!!”

”Buss””

”Buss”

”Buss”

”Buss”

Och så ringde vi till Joachim för att säga buss men då sa han bara pappa.

Nu ska ju inte ungdomar dricka läsk och förstöra sina tänder. 

Men.

På Gärdesskolan i Gislaved har skolledningen beslutat att vaktmästarna inte får städa upp pantburkar och behålla pengarna. 

”Eftersom de inte ska tjäna extrapengar under ordinarie arbetstid”

Joachim och jag sitter i varsin soffa och säger HERREGUD i kör.

Vilken kränkning. Vilken idioti.

Det finns fallskärmar, hemliga avtal, mygel och till och med politiker som har DUBBLA heltidstjänster.

Men vaktmästarna på Gärdesskolan ska inte få panta burkar SOM LIGGER PÅ MARKEN.

Vem är mest pantad i hela Gislaved?