Inlägg av Malin Wollin

Hoppsan

av Malin Wollin

Bloggkommentatorerna menar att jag är mediaotränad. Det kanske jag är. Eller så skiter jag i vilket. De kan skriva vad de vill, vad spelar det för roll om hundra år. Jag slåss inte i krogköer, jag dejtar inte Kicken i Poodles, jag gnuggar inte kola mot analringen.

Till Bloggkommentatorerna har en gammal klasskamrat hittat;

”Men hahahaha hon är ju mediatränad! Mänskan är ju för sjutton utbildad journalist, vi gick i samma klass och vi hade en hel dag om mediaträning. Men hon har ju skapat sig en image som går ut på att hon skiter i det mesta som inte ligger i hennes personliga intresse/gynnar henne, och att hon är lite skränig och talar innan hon tänker. Sån var hon redan ”back then”, jag minns att folk tyckte det var rätt besvärande när hon helt plötsligt säckade ihop på stolen och skrek rakt ut ”åååååhhhhh vad jobbigt, jag måste hämta mina barn på dagis!!!””

Hahaha! Ja, det låter besvärande. Men vet du vad jag tyckte var besvärande? När nittonåringar direkt från gymnasiet kom in en kvart försent med knullrufs och kaffemugg, inget ”jag ber om ursäkt” och så fram till bänken och DRAAAAAAAAAAAAAAAAG med stolen över golvet och BLABLABLABLABLA med bänkkamraten och skriva av anteckningar.

Mr Postman

av Malin Wollin

Idag är det Kristina-dagen. Grattis mamma, svärmor, farmor, stora och jag. Och alla andra Kristinor, inklusive min stora förebild i livet, Kristina från Duvemåla, underbara starka kvinna. 

När jag med Lasse på höften går ut till brevlådan för att hämta ett grattiskort från Häxan i Stockholm möter jag brevbäraren vid lådan. Han är arg. Jag ber om ursäkt för att bilen står för nära lådan men vi var inte beredda på att postis pär skulle komma klockan nio eftersom han brukar komma klockan 14. 

Detta viftar mailmannen bort. Det är hans minsta problem. 

”Du måste för Fan fixa brevlådan, ursäkta att jag svär”

En svordom som ursäktas är fortfarande en svordom. 

”Javisst, förlåt, vi har köpt ny låda men den har inte kommit upp än, det är så myck..”

”Jamen flytta ut den, eller klipp häcken, vi får in LÖV i bilen”

Haledusingen då, löv i bilen. 

”Ja, vi ska ordna det, jag ber om ursäkt”

Inne i huset känner jag mig aningens tillplattad. 

”Joachim, han skällde på mig”

”Vadå?”

”Att de får in löv i bilen”

”De ska vara glada att de har ett jobb, att folk inte bara mejlar och betalar räkningar via nätet”

Joachim muttlar, äter upp frukosten och hämtar en slägga. Ska han mörda brevbäraren? Så farligt var det inte. 

Nu hörs BANK BANK BANK här på svennebananstreet.

7e96a59530ef049e.jpeg

Min man. Lika stark som Karl-Oskar. 

aa67b7d676ff12a1.jpeg

Den gamla brevlådan. 

f3bf17403150c246.jpeg

Nya brevlådan vid nytrimmad häck. Samt en nyklippt buske. 

Om tjejen med röda peston

av Malin Wollin

”Efter ditt inlägg är de nog inte så intresserade av att ha något mer med dig att göra.
Vem vill bli uthängd i din blogg???”

 

Svar: Vem vill inte bli uthängd i min blogg? Jag tror att vackra frun med röda peston förstår att jag hade tre väldigt trevliga timmar i sköna stolar från Grythyttan. Och brödet var inte från en mix och peston var inte gjord i förväg. Och jag tror inte att hon är bipolär. 

Varje dag

av Malin Wollin

Barnen har egna bestick. Det är färgglada bestick i plast från Ikea. Varje måltid samma tjafs. Vem fick vilken prinsessa?

”Jag fick rosa gaffel, det är törnrosa”

”Jag fick gul gaffel, det är Belle”

”Törnrosa är bättre än Belle”

”NEEEJ Belle är vackrare och jag har blå kniv och det är Askungen”

”Men jag har både gul kniv och gaffel, det är bäst att ha samma”

”NEEEEJ MAAAAMMA”

”Rosa är en tredollarshora och blå är ett sprutluder, ÄT NU”

Expressen ringer

av Malin Wollin

En reporter från Expressens söndagsbilaga ringer och frågar om hon får göra en intervju. Det handlar om vem man skäms över. 

”Mina barn”

Men så kan man ju inte svara. 

”PAPPA, pappa skämdes jag mycket över när jag var barn”

Men reportern är inte intresserad av min pappaskäms. Hon vill veta vad det är för galning som spontant svarar att hon skäms över sina barn.

”Men när skäms du över dina barn?”

Och jag tänker, nu var hon slug den där reportern, hon bara ignorerade pappaspåret och fortsatte fråga om barnen som om ingenting hade hänt. Smart. Men jag är smartare. 

”Tja, alltså jag skäms när de ligger i en dammande slagsmålshög och folk ser och BLABLABLABLABLABLABLABLABLABLABLABLABLABLABLALBLABLABLABLABLALBLABLABLABLABLALBLABLABLA BLABLABLABLABLABLABLABLABLABLABLABLABLALBLABLABLABLABLALBLABLABLABLABLALBLABLABLABLABLALBLA BLABLABLABLABLABLABLALBLA men jag älskar ju mina barn också och när jag säger att jag skäms över mina barn så menar jag ju egentligen att jag skäms över mig själv som inte kan få dem att sluta slåss”

Och nu sitter jag här och känner paniken komma krypande. Tänk om hon tar bort allt det där om skuld och kärlek. 

Tänk om det står; ”Malin Wollin; Jag skäms över mina barn”

Jag kommer brinna i helvetet för det här.

Hos en annan familj

av Malin Wollin

 

Idag har vi varit och fikat hos en familj som precis har fått sitt tredje barn. Vi har aldrig lekt med den här familjen förut.

Det skulle bli fika. 

Fika, anspråkslös fika i all enkelhet. Kanske hembakade bullar från frysen, kanske en smulpaj.

Vi kommer in i hallen och ser skor överallt. Jag ler i mjugg för mitt inre sådär som man gör när man inser att UNDERBART det här är en familj som har det stökigare än vi. Sådana upptäckter är som att skrapa tre av samma på en triss, plötsligt händer det. Så kliver vi in i köket och inser att hallen var ett villospår.

Köket är gigantiskt och överallt står snygga designdetaljer, som om kissnödigfén har gått runt med sitt spö och strösslat. Och på en köksö i det stora köket med kristallkrona i taket står fikat uppdukat. Det här står på köksön, i all enkelhet alltså;

Skivade ägg, avokado, hemmagjord röd pesto, hembakade frallor, solrosskott, groddar, paprika, tomat, gurka, hemmagjord räkröra, fancy kött, creme fraiche-röra, ost och hemmagjord marmelad. 

Vi talar alltså om en kvinna som har en åttaåring, en fyraåring samt en diande fyraveckors. Och hon har bakat samma morgon samt gjort egna röror, egen PESTO SOM ÄR RÖD. Överpresterande freak. 

Till efterrätt bjöds det tre olika sorters hembakade kakor, en sort med fyllning, de andra med topping glaserad med mörk choklad. 

Över min döda kropp att vi bjuder igen. 

Sida 334 av 817