Vet folk om att det är finanskris? Folk verkar ha tagit uttrycket Sitt still i båten till sig för alla shoppar som dårar.

Vad är det folk köper för pengar de egentligen inte har och vad ska de ha allt till? Jag spyr på platt-TV och annan konsumtionsskit. Vi har en tjock TV från 2001 och den ska lysa på oss med sitt blå skimmer till 2020 och när den slocknar för evigt ska jag köpa en begagnad tjock-TV på förmedlingscentralen. Detta är mitt sätt att säga fuck you till nymodigheter, det och att amma offentligt.

Alla gråter för att aktiefonderna blir mindre och bolånen dyrare, men är det någon som minns Al Gores film? Den som går ut på att vi måste sluta våldta jordklotet och konsumera mindre. Hjulen kan inte snurra fortare och fortare. Det är bra att vi saktar in.

Men jobben då?

Jamen fram med en miljon gröna jobb. NU.

Hur då?

Inte fan vet jag. Jag är inte politiker. Blott en naiv bloggare som älskar att kokettera med sin okunnighet.

Efter mycket roligt möte i tisdags gick häxan, Lasse och jag en sväng på stan. Birgitta vill alltid gå till NK, jag vill alltid gå till HM.

”Men Malin, HM?”

”Men jag ÄLSKAR HM”

Så vi delar på oss. Jag köper vackra mössor till barnen samt en jacka som jag kommer tröttna på om en vecka. Birgitta går ner till matbutiken två trappor under all överdånig lyx. När jag är klar med budgetshopping går jag över till Nordiska kompaniet. Väl där blir jag obstinat och rebell. Jag har lust att gå runt och ropa; ”JAG ÄR INTE RIK, JAG KOMMER FRÅN KALMAR, MIN PAPPA ÄR DÖDGRÄVARE”

Jag åker rulltrappan ner till mat, konditori och te. Sätter mig på en bänk och halar fram tuttsen. Birgitta har handlat klart.

”Där är ni ju”

”Nu ska de få, jag tänker AMMA här”

”Jamen det går så bra, det är inga problem”

”Det kan du ju försöka inbilla någon annan”

Och så blottar jag extra mycket blek amningshud och även lite vårtgård.

Vad säger ni om det här, tänker jag för mig själv och tittar kisigt utmanande på alla som passerar.

NK-shoppare shaking in their boots no doubt.

No poledancing allowed on the subway.

Dagens träd. Jag på mitt stamställe på Djurrgåårrn. HAHA fattar ni? Stamställe, så otroligt fyndigt.

Varannan timme vaknar jag av att Lasse vill äta. För det mesta vet jag inte var jag har arslet, jag bara halar fram fendrarna så att de flyter ut i all sin prakt över madrassen. Och så hoppas jag att Lasse ska hitta rätt så att jag kan fortsätta sova.

Igår natt vaknade jag av hans yl och skyfflade över honom till min högra sida. När han låg där tog jag tag mellan tummen och pekfingret och försökte hitta en mun. Jag drog och drog, letade och letade. Bröstet blev längre och längre, men ingenting hände, ingen mun.

”Amen va faaan” väste jag ut i det kompakta mörker som omgav mig och min läckande hylla.

Till slut var jag tvungen att känna efter med handen var Lasses lilla mun befann sig i förhållande till min nu expanderade tutt. Då inser jag att Lasse ligger och tittar med undrande blick rakt in i väggen.

Jag har lagt honom åt fel håll.

Jag har försökt amma honom i nacken.

Smakar som förr i tiden. Som på Kristinas tid. Då kolsyrat vatten precis som rovor var hur stort som helst.

Tåget är försenat. Vem hade kunnat gissa det när vi lämnade perrongen i Kalmar?

Lasse och jag ska på TV-inspelning, konferens och spännande möten. Vi ska också hem till häxan på hjul, min faster Birgitta, och gegga ner fina lägenheten med senapsbajs.

Detta kommer bli intressant eftersom Birgitta blir helt galen om det ligger vattendroppar på diskbänken.

”MALIN DET KOMMER DJUR IN I LÄGENHETEN OM DET ÄR BLÖTT I KÖKET” gapar hon och far fram med en trasa.

”NI SOM BOR PÅ LANDET VET INGENTING OM DETTA”

Nej, vi på landet vet ingenting om djur. Ska bli spännande att se vad Birgitta säger när Lasses välfyllda blöjor har lockat till sig de djur som annars trivs så bra i gödselstackar. Men sånt vet ju inte vi lantisar någonting om.

Om när Lasse kom till jorden

Mina ängsliga sneakers. Mina ängsliga byxor som ger pössnippa får ni se när HELL snöar in.

LASSE LOG.

Dra åt skogen med allsvenskan och årets krönikör när man har en bebis som ler för första gången.

Lasse log. Jag dog. Sedan grät jag.