Som Elin står där och vaggar Lasse i vagnen passerar två slynor, förlåt tjejer.

”Kolla, det är Malin Wollin, henne har jag aldrig gillat”

”Nej inte jag heller”

Linda bad syrran ta en bild.

”Hur gör man?” frågade Elin och höll nervöst i moderatens snuskigt dyra Iphone.

Så Linda förklarade tre gånger hur hon skulle göra.

Så här blev det.

På väg hem från mammas och pappas gård där jag lämnat barn ett och två färdades jag E22 fram bland elvatusen husvagnar i 80 kilometer i timmen. Brann alla campingplatser upp igår, vadan denna anstormning?

Mellan Lindsdal och Läckeby får jag syn på ett visset löv som blåser tvärs över körbanan. Men det är inte ett visset löv, det är en livs levande sork. Han missar mina däck och pilar över till andra sidan där tre husvagnsekipage dundrar fram tätt tillsammans som ett sorkmördande svennebanantåg. Men herr sork klarar även detta och kan andas ut i ett djupt dike på andra sidan motorvägen. Han har klarat sig. Han är hel.

Och jag tänker att den här sorkens liv har ett större syfte. Han ska uträtta stora saker i sorkvärlden.

Jag älskar sorkar. Och grisar. Och bebisar.

Tåget var framme i Göteborg 11:35. Raka vägen till HM eftersom Lasse hade bajsat ner det enda ombytet. Jag köpte också en klänning som gick att knäppa över titsen.

12:00 Äta sallad på Nordstan.

12:50 Taxi till mässan, taxichauffören körde vägen via sitt eget hemland och slutsumman blev 150 kronor.

13:10 Amma Lasse på golvet innanför entrén.

13: 30 Intervju i Aftonbladets monter. Jag stod i en skenet av en varm lampa och sa så mycket dumheter jag bara orkade. Intervjun skulle hålla på i en halvtimme. När jag hade pratat om bajs, könsroller och min gördel i fem minuter avrundade intervju-Cecilila. Intervjun var över.

13:40 Träffar Linda Skugge.

”Linda, det här är min syster kommunisten”

”Elin, det här är Linda moderaten”

13:55 Vandrar vägen fram. En väg vi tror ska leda oss till centralstationen. Vi blir osäkra. Ringer taxi. I väntan på taxin får jag syn på en bekant kille på andra sidan gatan. Det är Henrik Schyffert med mycket söt fru. Jag vinkar. Han vinkar inte tillbaka. Jag ropar ”Hej Henrik” Inget svar. Amen vad faen.

”HEJ HEJ HENRIK FOTBOLLSFRUN HÄR”

Nu ser han.

När jag kommer innanför dörren har Joachim gjort klyftpotatis och kantarellsås. På köksbordet ligger tre liter trattkantareller som han har plockat med tjejerna i skogen.

Jag älskar att komma hem.

Komma hem is the shit.

Imorgon klockan 07:20 går tåget till Göteborg. Det ska jag sitta på.

Klockan 13:30 blir jag intervjuad i Aftonbladets monter.

Klockan 14:50 går tåget hem.

Idag har jag varit på stan, igen, och köpt två klänningar som jag inte kan knäppa. Igen.

Tuttarna är storlek 75 E som i ENORMA.

Joachim pratar viktig fotboll och bredvid sitter en babblande kärring och tjatar ett blödande hål i huvudet på honom.

Tre killar passerar vårt bord. I famnen bär de ett flak Joltcola och tre tetrapack pucko. Alla är klädda i mysbyxor. Jag kväver en impuls att fråga  ”Het dejt ikväll?”

En lila dress till Lasse från min goda goda vän Linda Skugge.

Imorgon ska jag hämta syrran vid tåget. Jag har flugit hem henne från Spanien för att hon ska få se bebisen.

Det är inte miljövänligt.

Men kärlek går före utsläpp den här gången.

Kvällens gig i sockenstugan är inställt på grund av sjukt barn.