Jag har fått många mail från män som läste sista meningen i krönikan och kände sig övertygade om att det var just deras hjärna jag syftade på.
Undersökningen från Match.com var trams.
Trams, trams, trams.
Jag valde att bemöta detta med trams, trams, trams.
Jag vet att killar gillar vanliga tjejer. Jag har fångat Sveriges bästa kille och inte fan gjorde jag det med kurvor och högklackat.
Jag gjorde det med djupt hångel, god mat och övertalning.
Mimi: ”Suck – vad tråkigt det blir när blogginnehavare bara släpper igenom kommentarer av typen ”Heja/Hurra/Guuuuud vad du är bra och fantastisk!!”
Värsta skiten ska naturligtvis sorteras bort men det här är ju patetiskt.”
Svar: Jag vill ju ogärna göra dig besviken Mimi, men de kommentarer du ser är de jag har fått. Detta har diskuterats tidigare, men jag blir återigen tvungen att upprepa mig:
Jag godkänner alla kommentarer. Med vissa undantag. Det kan handla om elakheter om bilder på folk som inte bett om att bli publicerade på bloggen. Eller nackskott på barn.
På tal om patetiskt så är det oerhört patetiskt att du utgår ifrån att jag har rensat, för det det kan ju inte vara så att jag är omyckt.
Johan, din lökiga socialdemokrat; titta på det här:
så är dagens heta tips att inte använda jobbmailen, för då mailar jag era chefer.
Ett tips till; Jobba mer, onanera mindre.
Förlåt Camilla, det blev lite slidmynning trots allt.
Jag kan inte LÅTA BLI.
Om mindre än tre veckor tar jag tåget till Stockholm för ett extremt viktigt möte. Jag ska även träffa en chef för ett annat, också viktigt möte. Nu är det bestämt att det blir ett tredje möte som ligger mittemellan möte ett och möte två, mätt i graden viktighet.
Allt är så viktigt, allt är så spännande. Jag har tidigare skrivit att jag behöver en Coopbinda i händelsen att jag kissar ner insida lår. Nu tror jag att det är bäst att ladda med dubbla Coopbindor. Hell, jag tar fan med mig en potta.
Så viktiga är mina möten.
Träffade en bekant på väg till dagis. Han berättar att han läser mina krönikor men;
”Kollegorna brukar säga; Varför läser du henne? Det är ju bara röv, underliv och under bältet”
Nej, härom dagen skrev jag om kaninen som hängde i min vårtgård. Det är över bältet.
Eller i mitt fall är det förresten under bältet det också. Ah well.
En chef på Aftonbladet, Camilla, ringde nyss och undrade om jag kan lämna en beställningskolumn till klockan 22. Ikväll. Visst kan jag det. Jag är en rädd liten bonnjävel från Rockneby socken som inte vågar säga nej när coola mediabrudar i kvällstidningsbranschen ringer upp.
”Det är väl inga problem för dig som spottar ur dig så många inlägg på bloggen?”
”Nej då, och jag lovar att jag inte ska lämna en text med hundra omskrivningar för slida”
”Det är nog bäst det, min kollega har fortfarande inte hämtat sig från C-stringskrönikan”
”Oj då”
”Men i den här texten lär det väl inte bli några slidor?”
”Nej, bara dököttet runt omkring”
”det känns hemskt men jag hatar din mamma utifrån det du skriver. hon verkar ha noll sympatiska eller kul sidor. hon verkar faktiskt vidrigare än de värsta mammaporträtten. är det inte dags att berätta om ljusglimtarna också? eller finns det inga…”
Svar: Inte är min mamma hemsk. Mamma ställer alltid upp och tar hand om barnen. Mamma har skjutsat, stöttat, hämtat och tagit skit i många år nu. Min mamma är underbar.
Vi har ingen telefon i sovrummet och detta retar Joachim. Om det ringer på morgonen, och jag sover räv (vilket jag alltid gör) så måste han springa naken genom hela huset för att komma till bärbara telefonen i biblioteket. Alla här vet hur det ser ut när män springer naket, det är mycket underhållande. Men nu är det slut med det. Jag har köpt en Kobra på Tradera. No more foxy naked guy som springer genom huset.
Jag försökte få till en sån där full i sjutton bild där jag gör en förförisk blinkning.
Det gick lite sådär. Jag ser mest ut som om jag har fått en pil i ögat.