Det här skulle länken leda till, ingenting annat.

Jag lever med mina dopskor. Jag tar av dem när jag duschar eller sover. Annars är de på. De är med när jag lagar mat, när jag bajsar, när jag hänger tvätt. De är en del av mig. Risken är att jag har tröttnat på dem till dopet på söndag.

Är detta verkligen sant? Är detta på riktigt?

Jag tittade en gång och väntade på att det skulle visa sig vara playback. Sedan tittade jag igen, övertygad om att det är på riktigt, och grät så att ögonen halkade ur sina hålor.

Nu har Joachim och tjejerna åkt till skogen för att plocka svamp och blåbär. Jag ska sitta hemma och skriva en krönika till fredagens Aftonblad.

Joachim: ”Då utgår jag ifrån att krönikan är klar när vi kommer tillbaka” (Underförstått; Nu sitter du inte och bloggar bort tiden ditt stinkande luder)

Jag: ”Jadå” (Underförstått; Piss off)

Så jag skulle behöva lite hjälp. Vad ska krönikan beröra?

Om inte det här hjälper så gör inget det.

Nu har jag gått igenom bilder sedan 2005 och kan bara konstatera följande; det finns inga bra bilder på min lillasyster. Hon är fotoful.

Men hon är cool. I otvättat hår och grön ryggsäck plockar hon upp ormar som pappa med en räfsa hetsat fram ur en stenmur.

Meanwhile, skulle en två millimeters ollonspindel sitta och trycka i ett takhörn kryper hon upp i fosterställning och Beckombergaskakar tills någon släppt ut den.

har varit ett par i snart tre månader och trots att Johan är en arg socialdemokrat så har han lärt sig vem i förhållandet som bestämmer.

Marie Lindberg kan inte sjunga.

Snälla, snälla tala om för mig att Peter Jöback för ett par minuter sedan INTE sjöng ”där Anna Lindh drog sitt sista andetag”

Det är inte okej Peter.

Det är inte ens okej att skriva en låt med texten ”det var hääär Olof Palme dog skjutdöden”

som har namnsdag idag.