Detta är så stort. Jag kan inte tro att det faktiskt händer på riktigt.
Jag älskar Knappnytt. Ni som har läst den här bloggen länge minns hur vi skrattade åt Darin och hans trams för ett par år sedan.
Now, the laugh is on me och jag skrattar så jag kissar på mig med min Prussiluskamuff.
Det här är stor humor och jag är djupt hedrad.
Från djupet av mitt hjärta; tack!
På vägen hem från skolan ligger en lekplats. Jag hade föredragit en grop med eld
I går tog jag med mig Joachims syrra Johanna till Kalmarsalen för att njuta av Mia Skäringer. Klockan 18:55 sprang jag in på Blomsterlandet som stänger 19 och frågade om de kunde göra en ”rockig snittbukett” för 250-300 kronor. Det kunde de. En tjej med flinka fingrar(hur gör de?)satte ihop lite svart och lite mörkrött och lite vitt och lite lime och mycket grönt. Det blev fantastiskt med svarta snören. Och sedan tänkte jag; Har jag precis köpt en begravningsbukett?
Nåja.
Kalmarsalen var fylld till sista plats. Fylld med kvinnor. Samt Tobias Carlsson i Kalmar FF. Han hade i vanlig ordning inte dragit upp gylfen men Sabine var snabbt där(hon har också flinka fingrar) och rättade till tjejkalaset.
Jag vill inte skriva om Mias föreställning, den måste upplevas. Men jag kan använda ett par lösryckta ord. Lysande, magiskt, smärtsamt, vågat, tankeväckande. Och just det, succé.
Kvinnor runt omkring mig skrattade så att de skrikgrät. Så bra var det.
När föreställningen var slut fick Mia blombuketten på scen och jag tänkte att den inte såg så mycket sorg ut som jag trott.
Sedan smet vi bakom och gav Mia en stor kram. Det finns så väldigt många anledningar till att man vill krama Mia, en av dem är att det är uppenbart att Mia gör så mycket för så många. Det är en sådan välsignelse för urammade, fluffiga, trassliga och slitna små skruttmammor att höra att de är precis som Sveriges coolaste kvinna. Det finns mycket tröst i det.
”Fortsätt med det du gör” sa Mia när vi skildes åt och jag tänkte att det var ju min replik.
Tack Mia. Tack tack tack.
Och tack som fan.
”Måste passa på och fråga dig: Vad var det för magisk kräm du smörjde in magen med när du var gravid?”
Svar: Åh, jag älskar att få gravidfrågor! Det är så länge sedan. Så väldigt länge sedan. Det är nästan 2,5 år sedan jag blev gravid och nu blir det inte mycket gravidprat och det gör mig ledsen.
Jag varvade mellan Weledas havandeskapsolja och Bodyshops bodybutter. Det är dock viktigt att du tänker på att inte välja en doft som du vill använda även efter bebis. Jag tål inte dofter jag använde när jag var gravid. Jag kan inte ens klara av de produkter jag använde under min första graviditet för åtta år sedan. Alla dofter jag har nu är nya. Jag har gett bort parfymer för tusentals kronor till mamma och Elin. Och det är ju roligt för dem.
Jag har aldrig varit allergisk mot något i mitt liv(eventuellt joltcola) och nu undrar jag om jag har fått en släng av pollenallergi.
För jag har hört att man kan få det i vuxen ålder.
Vi har ett påskris som står mitt i huset. Det har slagit ut med både blad och sådana där som man hängde i öronen när man var ett litet flickebarn.
Jag är tjock i halsen och täppt i näsan.
Men jag har ingenting i ögonen, jag är inte svullen, inte röd, det rinner inte och det kliar inte ens litegrann. Inte kan väl detta vara allergi?
”Om det var till bussen skulle jag absolut fråga utan att tycka att det var tiggigt och pinsamt. (Men kan man inte köpa bussbiljett med mobilen där du bor?)”
Svar: Nej, verkligen inte, bussen har precis kommit till Kalmar. Vi hörde att det fanns bussar i Stockholm och då köpte vi in ett par.
Se högerfoten. AJ. Så blir det när man har långa fötter, man tappar känseln längst ut och kan vrida den hur man vill.
Förmiddagsfotografering i femtiotal
Underbar kofta från Jumperfabriken på Daily express