Vi ligger i sängen. Jag löser ordsök i Aftonbladets hembilaga, Joachim läser en bok om en ex-polis som berättar hur det verkligen går till bland poliser och nassar, förlåt åklagare, åklagare ska det vara.

Jag har mitt vintertäcke halvvägs upp över min trötta kropp. Mina bröst är som svalor som häckar. Om svalor är fåglar som ser ut som stekta ägg och häckar i armhålor.

Plötsligt ligger en hand på vänstra tutten.

”Ameh”

”Vadå?”

”Ta bort”

De är fortfarande amningstuttar.

Jag smäller till Joachims hand med ett smattrande smack och han flyr tillbaka till bokens underbara värld. Och så kommer handen tillbaka.

”AMEH”

SMACK igen och Joachim hinner undan.

Och så kommer handen tillbaka. Igen.

Och det är då Joachim säger det:

”Snabb som en KOBRA”

Det är som Kunskapskanalens djurspecial del tre.

Joachim är snabb som en kobra när han anfaller mina häckande svalor.

Och i spjälsängen en meter bort ligger en spädgris och snarkar.

Banantelefonen- nu på storas skrivbord

”På Saltå Kvarns hemsida kan du oxå blanda och beställa din egen musli. Helt ekologisk!!!”

Svar: Jag HATAR att det finns en massa bra saker out there som jag inte känner till.

Här ska jag skapa mina drömmars müsli.

På Maxi kan man plocka ihop sin egen müsli! Kom igen Coop, köp in detta koncept annars blir jag ett Maxiluder som luktar piss.

”Nej, kostade annonsen pengar? Då ska du givetvis få dem. Eller så kan jag betala er annons när ni förlovar er, då sitter jag ju säkert på pengarna”

Haha, det var väl himla putslustigt ditt nyförlovade PISSLUDER.

Hela väggen klar

Nu har vi plockat upp hjulklappen.

Joachim är sjuk. Jag kombinerar fotboll och tvätt.

En jävla röra- När bebisen själv får välja

I morse vaknade vi av BRAAAAAAAAAAAAAAAAAAK när Lasse flög ner från vår säng och kilade in huvudet mellan tidningskorgen och spjälsängen. Bra prickat.

Gråt och tandagnisslan och Joachim sa ”satan” innan han vände sig och somnade om. 

Men allt gick bra. Inga märken i golvet eller så.

Idag har vi städat, pulat, målat, bakat och donat. Jag hittade en oöppnad mjölk i kylen som gick ut den fjortonde och det gav mig ångest. Marit Paulsen säger att vi inte ska hälla ut mjölken, att det är viktigare att vi använder maten än att den är ekologisk. Det har hon naturligtvis helt rätt i så jag bakade bullar av mjölken(som luktade precis som färsk mjölk, bäst före datum är för folk utan näsa)

Och så flyttade vi fuskpiliasterhyllan till hallen för att ge plats åt tallrikshyllan. Banantelefonen rök också till förmån för den röda kobran Joachim fick av Telia. När jag köpte den där banantelefonen sa Joachim;

”Du kommer tröttna på den, men om du köper den så ska den sitta uppe, du kan inte ångra dig”

Precis så sa han. Som föräldrar säger till sina barn när de vill ha skor som är opraktiska. Tröttnar du så köper vi inte nya.

”Jag VILL VILL VILL ha den!” lovade jag.

Och så tröttnade jag efter en kvart. Vem har en banantelefon i ett vuxet hem? Så fult.