En av mina söta redaktörer har åkt till Paris och bloggar om saken här

Lina, gjorde du som jag sa och bad om den bästa mobilkameran?

har en blogg

Här

Och självklart hade jag fel. Självklart kan en gädda bli 108 lång. Detta är exempel på information jag kunde klarat mig utan. Jag KRÄVER att få veta var fiskjäveln från hell har fångats in. Alla vattendjur som är större än ungar jag kan krysta ut vill jag inte träffa i en saltvattensvik.

Bild lånad från Barometern

Man KUNDE ju inte bli med barn när man helammar. Jag frågade Katerina Janouch och hon sa att det var lugnt.

Satan också.

Henrik Rydström menar i sin blogg att jag gett Joachim onda ögat när han frågat om han får adda sjuttonåriga tjejer på facebook.

Detta är förvisso helt sant, men vad ska Joachim med en sjuttonårig tjejkompis till?

Jag behöver konkurrensen från en sjuttonårig studsröv som jag behöver hål i huuvdet, piss i gröten, katt i sandlådan, herpes på läppen och hemorrojder i pannan.

”Jag frågar dig om detta med blöjor och blöjpåsar. Där jag bor har vi två sopkärl. Ett vanligt för brännbara och ett kompost. I komposten ska blöjorna vara, och i kompostpåse. Men det verkar som att inte hela Sverige har det så. Lägger ni era blöjor i vanlig påse och sen slänger i gröna soptunnan? En gång hade dom glömt tömma våran komposttunna så när jag ringde till dom som sköter om sophämtningen så sa jag att jag får väl lägga blöjorna i brännbara istället. Det är tydligen en dödssynd för tunnan var tömd efter en timme. E det olika i alla kommuner och varför?”

Svar: Jonas Löhnn, din förbannade skitkommunpolitiker, kan du svara på detta eftersom jag inte vet och min kille miljökonsulten är på ett viktigt möte och inte får störas?

”Är Samuel Fröler lika snygg som han var förr?”

Svar: Ja, det tycker jag nog att man kan säga. Missa honom inte i Eftersnack ikväll där även Henrik Rydström och hans jeans som man sprayar på medverkar.

Vi har ett skötbord på väggen i badrummet. Jag köpte det på blocket när lilla tjejen var nyfödd, det är slitet och ser inte för kul ut, men det funkar.

När lilla slutade med blöja började jag samla på småpåsar för att använda till nästa bebis. Påse efter påse pressades in, påsar från Kicks, påsar från Gerdas Te och kaffe, påsar från apoteket. Lite sjukt kan tyckas men jag tänkte att påsarna höll drömmen om en ny bebis levande. När Lasse kom fick jag äntligen använda mina sparade påsar. En efter en har de försvunnit från sin intryckta plats på översta hyllan i skåpet.

Idag tog jag den allra sista påsen. En påse som har legat där i nästan tre år.

Jag vet inte riktigt om detta gör mig ledsen eller glad eller vad. Jag vet bara att nu har jag slut på påsar.

I natt sov Lasse i sin säng hela natten. Han vaknade en gång mitt i natten och en gång tidig morgon men somnade om med napp.

Detta är så otroligt häftigt. Min kropp är min på natten. Vad ska jag nu göra hela nätterna? Sängväta? Lösa Ameliakryss?

Jag känner mig som en fånge som blivit utsläppt ur fängelse efter sex månader och inte vet vad han ska ta sig för.

Henrik var snäll och skjutsade Samuel till hotellet och mig till kärnfamiljen. Jag fick sitta bak. Kvinnans plats, tyckte Henrik.