Kanske det kanske
avDen här boken kanske kunde vara något. Just nu ligger jag i sängen på kvällarna med en kudde mellan knäna och läser sjuttiotalslitteratur om hur man bäst krystar ut barn genom snipphålet.
Varför skrevs alla Hur-du-gör-med-barn-böcker på sjuttiotalet när muffen såg ut som en enebuske och det bästa rådet man får i vecka 24 är att klippa håret i en lättskött frisyr(med tillhörande bild på en puritan med pottfrilla)?
Tipset om att möta barn med samma medel är intressant. När jag gick i sexan hade vi en vikarie som lessnade på att det var ett sådant sabla liv i klassrummet. Hon satte på AC/DC på högsta volym och la upp benen på katedern. Vi blev tysta. Hon fick sparken.
Jag kan nog tänka mig att köpa Benriks bok. Om inte annat så kan jag ju ha den mellan knäna.