Kalmar FF tog emot Helsingborg igår på ett soldränkt Fredriksskans. Förutsättningarna var de bästa och vilken match det blev.

FUCK YOU alla som säger att Kalmar spelar tråkig fotboll. Igår tittade jag på hela matchen och hade jätteroligt. På sju år har jag aldrig sett en hel match. Och om jag tycker det är roligt, då är det fan roligt utav satan. Bättre betyg kan en match knappast få.

Igår hann jag inte ens bli uttråkad klockan 3:17. Klockan 2:17 blev det nämligen mål i Helsingborgs skånska röv.

Uppe på läktaren satt jag som vanligt mellan Artur Sorins och Mikael Eklunds platser. På Mikael Eklunds platser satt två söta tjejer som jag inte kunde placera. Jag tycker det borde vara obligatoriskt med namnskyltar för nya fotbollsflickvänner.

Mikael Eklunds mamma; läser du fortfarande bloggen? Det satt alltså inte mindre än två söta tjejer på MIckes platser igår. Fråga honom om det  vid tillfälle.

På min högra sida satt Artur med sin franska flickvän med lockigt Parishår. Som ni vet är jag inte sen att utmana min språkliga tunga och utropade glatt ”ALLO ALLO” till de utrikiska turturduvorna.

Vi satte oss ner och jag sneglade på Arturs skadade fot. Den foten som gjorde det möjligt för världens bästa mittback att spela från start. Kanske skulle man höra efter hur läget är?

”CA VA LE FOOT?”

Artur skämdes å en hel nations vägnar och svarade att le foot var ca va bien. Arturs flickvän himlade franskt med ögonen under solglasögon och log ett förrädiskt leende.

Lite senare gjorde mina skyddslingar David, Viktor och Rasmus 400 mål tillsammans och Nanne skrev löneförhöjning i anteckningsblocket.

Under matchens slutminuter sjöng klacken om min kille och jag grät en tår och stämplade Artur på andra foten så att han grät franska nationalhymnen.

”Joachim, lova att inte bli arg”

”MALIN”

”Vilka hyllningar han fick av Sektion E sista 10 minuterna. Jocke är och förblir kung bland fansen”

Svar: Ja. ”JOCKE LAAANTZ JOCKE LANTZ JOCKE LANTZ JOCKE LANTZ” är den bästa låtjävel jag har hört.

Min kille spelar. Fotboll är roligt. Who knew.

”Ja, det är ingen vacker syn.
Men vad som är värre är vuxna kvinnor som gapar ut sin avsky angående hur andra ser ut i sina bloggar.
Har du inte kommit längre än så?
Är du inte större som människa?”

Svar: Nej, jag är nog inte större än så. Men min poäng med inlägget är att ingen verkar säga vad de tycker om detta. Så hur ska Charlotte och hennes sönderopererade gelikar veta att de flesta tycker att det ser förfärligt ut?

Och om vi ska vara petnoga så är det ju faktiskt inte hennes utseende jag pratar om. Det är späcket hon har tryckt in i truten.

Är detta Linda Rosing eller Donatella Vesace eller Charlotte Perelli? Jag blir osäker.

När man gör så här med sina läppar, vad säger vänner och familj?

Själv är jag uppvuxen i en familj där man talar om för varandra när röven är fet eller lång. Hade jag kommit hem med Charlottes läppar hade pappa skrattat så högt att pullorna lagt ett ägg i ren förskräckelse.

Titta vem som bloggar

Bröderna som ”söker efter livets innersta mening” Och den tror de att de ska hitta i Kalmar FF? Lycka till.

Jag betackar mig för en massa prat om fotboll.

Vill ni ha en framgångsrik blogg pojkar?

Då vill jag läsa om;

Brudarna.

Inget om att ”lyfta bollarna högt” och ”springa i djupled”

Bara brudarna och kärleken.

Då blir det succé.

Jag sitter i bilen på väg till Jysk för att köpa kisslakan. Mobilen ringer. Det är en journalist från Metro. Hon vill göra en intervju och berättar lite om ämnet. Jag stannar in för att göra en vänstersväng. I mötande körfält står en bil och ska göra en vänstersväng åt andra hållet. Bakom honom kommer en svart bil i hög fart. Och så börjar han sakta in. Hur ska jag veta vad han tänker göra? Jag kan väl inte köra och hoppas på det bästa, den som svänger vänster har alltid fel om det smäller. Allt detta tänker jag medan jag skriker rakt in i luren:

”MEN BESTÄM DIG MOTHERFUCKER”

Och så minns jag att reportern är kvar.

Jag må köra enligt ecodrivingprincipen men jag blir förbannad som en hel karl. Och det är så SKÖÖÖÖÖNT.

”Dina Amelia-krönikor är bättre och framför allt känns de mer genomarbetade än AB-krönikorna. Jag antar att du har mer tid på dig? Låter de dig välja ämne för krönikorna själv?”

Svar: Jag lägger mer tid på AB-krönikorna av den anledningen att jag ofta är arg i de texterna, då måste det vara nooooga. Jag bestämmer ämne själv.