Vi har alla våra favoritgrenar, jag älskar tillexempel att simma. Men min absoluta favoritsport är att såga andra idrotter.
Handboll.
Alltså ursäkta mig men är inte det något man bara gör på gympan?
När jag tittar på handboll är jag tillbaka i gympasalen. Jag känner doften, hör det gnisslande ljudet från skorna mot det där golvet.
Golvet. Aje som satan vad ont det gjorde att ramla med sin knotiga knäskål före på det där helvetet.
Och så springer vuxna, ofta väldigt stora och långa karlar fram och tillbaka med en ganska liten boll på det där golvet och försöker se manliga ut. Som anförare i ett episkt slag i ett historiskt krig, så ser de ut när de springer fram, hoppar upp och kastar in en ganska liten boll bakom en kille i mysbyxor. TV visar upp sekvensen i slowmotion och vi ser deras miner som tagna ur Braveheart.
Är det inte lite störtlöjligt? Kom igen nu, bara lite?
Och nästan alla matcher ser ju likadana ut: Först gör ena laget mål och då plockar det andra laget upp bollen och springer över till andra sidan och gör mål där och då plockar det första laget upp bollen och ZZZZZZZZZZZZ
Och de där pauserna med tränaren som ska stå och gapa och skrika. Kunde han inte sagt allt viktigt innan matchen? Och att göra det så att alla hör, taktik borde vara privat
Handboll är givetvis inte lika fånigt som Indiankajak.
Men det är inte långt ifrån.
