Överallt. På tuttar mest. Men det suger att barn finns.

”Kan du tänka dig att betala extra för att slippa barn på resan?”

Nej, det kan jag FAN inte.

Följande kan jag tänka mig att betala extra för på resa:

Att komma I TID

Att slippa gubbar som luktar svett

Att slippa brudar med mobil som låter så här: ”A PRECIIIIIIIIS”

Att slippa folk som tar sista blosset utanför tåget och blåser ut cancer när de stiger in i vagnen. Pannskott.

Men barn; ge mig fler barn. Som krälar på golvet, suger på långa tuttar och kräks på armstöd.

Om jag just har insett att jag ÄLSKAR modern pop, är det då ett tecken på att jag blivit vuxen; nöjer mig med det som spelas i P3, eller att jag genomgår en ålderskris och bara tror att jag tycker att Justin Timberlake är aaasfunky?

Någon som har tid med detta?

det här är. Men väldigt roligt. Som patience fast med kärleken som insats.

Jag och Joachim fick 92 procents chans. Men så såg jag att jag hade stavat Wollin med bara ett L. Korrigerade och gjorde testet igen. Då fick vi 12 procent. ”Behåll alla kvitton” stod det.

Med frikortet Jake fick jag 28 procent. ”GE UPP” sa testet. Ge upp? 28 är ju trots allt mer än dubbelt så mycket som 12.

hos Mats

Jag väljer alternativ 1. Med bildtexten; ”In your FACE gethårsborsteAPA”

Jag stod i hallen på Kungsholmen och groomade mig framför spegeln.

Faster stod bredvid och betraktade mig med subjektiv blick.

– Du är så vacker, ingen kan ju bräcka dig

– Well..

– Jo, men så är det. Alla de där slynorna med sina..jag skulle vilja sticka hål på dem så att det där bara sprutade ut.

Underförstått; du är så fin du med dina läderlappar.

Sån här är jag när jag inte får EXAKT som jag vill:

”MEN JAG VIIIILL NUUUU. GE MIG NUUUU”

Jag kan som känt inte ta ett nej, men faktum är att ett ja inte heller räcker.
Det här är vad jag förväntar mig:

”Men Malin, vad gjorde vi innan du kom? Hur har vi ens kunnat kalla oss en tidning? Nu är allt komplett, tack för att du kom till oss. Förresten, du får bli chef på en gång. Sa vi att vi älskar dig?”

Nu sitter jag på Aftonbladets redaktion och leker att jag jobbar här. Ja, alltså det gör jag ju, men inte på riktigt.

I receptionen:
”Hej tänkte hälsa på Jan Helin”
”Är han en släkting?”
”Nej, han är min chef”
”Jaha, jobbar du här?”
”Ja, läser du inte tidningen?”

I lördags firade bloggen sex månader.

Här började det.

AAAAAAJJJJJJJEEEEJJJJAAAAAAJJJJJ

Ni vet det där knipet jag ägnade hela tågresan åt? Det tog.

Jag kan inte gå.

Röven är fortfarande lika lös, det gör bara ont.

Jag får ta färdtjänst till heta mötet.

På min väg från centralstationen till Åhlens city mötte jag många människor.

En gubbe med cig i mungipan och brun dunjacka som försökte trycka in sin feta hund i bilen varpå hunden satte tassen på tutan och mannen tappade ciggen. Den hunden fick nog stryk när de kom hem.

För så är det, jag tänker att alla i Stockholm är lite ondare än vi som kommer från Kalmar och Falun och Gävle.

Jag mötte också många unga killar med stor dyr vinterjacka som var öppen till hälften med ett blottat rakat bröst. FAN vad kallt. ”Varför stänger du inte jackan lilla gubben?” vill jag säga. Men då får jag nog smaka ondskan. Bredvid killen med bar bringa går alltid en tjej som inte är så lång, väldigt smal och  har väldigt blont, rent hår. Till detta smala svarta stövlar med pointy toes. Finns det en särskild plats där de är paren träffas?

Ställen för killar med mycket gele som inte räds lunginflammation och tjejer som väger fyrtio kilo och bara har sex tår.