Kvällens meny:
Kantareller stekta i smör och vitlök
Pasta med pesto och soltorkade tomater
Grillade vitlöksbaguetter
Grillad halloumi
Tomat och mozarella med färsk basilika
Feta och avokadoröra
Till detta rött vin
Någon som vill komma förbi?
Jag öppnade precis kylen för att ta fram en rödlök. Då ramlade det ut en stor bit torrt skal av en gul lök. Hur hanterar jag den uppkomna situationen?
Jag lägger in skalet i kylen och stänger dörren.
Ifall jag skulle bli sugen på det torra skalet vid ett senare tillfälle.
Jag: ”Nu tar jag en promenad upp till Konsum och köper fika”
Joachim: ”Det blir plus minus noll”
Jag: ”När jag kommer tillbaka fikar vi och gör steg för steg i Östran”
Joachim: ”Jag ska bara ut till garaget och såga till en grej”
Jag: ”Men sedan tar du disken i köket”
Joachim: ”Jajaja”
Hepp
Man hittad mördad i Göteborg.
Polisen: ”Mannen hittades död i sitt eget blod”
Ja vems annars liksom?
Jag måste vara den ENDA människan i Sverige som betalar 600 kronor för 0,25 Mbit/s.
Överallt denna reklam för bredband.
”99 KRONOR I MÅNADEN”
”BESTÄLL NU SÅ FÅR DU EN BIL PÅ KÖPET”
”BILLIGASTE BREDBANDET NÅGONSIN”
”BREDBAND GRATIS I TIO ÅR”
Men jag sitter här med mitt underbara Telia. Som kostar 200 kronor i månaden för sugigt sölkorvsinternet.
Jag är så LURAD.
Varför byter du inte då?
Därför att jag har abonnemang. Därför att när jag en gång försökte byta så fanns det inte plats för mig på den där stationsmojängen där man kopplar på skiten.
Dröm att vakna ur klockan 5:59.
En gul tvåsitsig sportbil kör upp och ställer sig precis framför trappan till vårt hus. Ur bilen stiger en dam i sextioårsåldern. Hon är liten, senig och välklädd. Håret är uppsatt i en stram knut och hon har en sträng uppsyn.
Kvar i bilen sitter en man vars ansikte jag inte kan se, men som är iklädd endast kalsonger.
Kvinnan går upp till dörren och ringer på. Jag öppnar och utan att jag förstår hur det gått till är kvinnan inne i huset för att stjäla. Hennes uppsåt är uppenbart och hon går metodiskt från rum till rum och lyfter på prydnader eller drar ut byrålådor.
Både jag och Joachim försöker resonera med henne och hotar att ringa till polisen. Hon lyssnar inte på vad vi säger utan fortsätter, helt oberörd.
När vi försöker ringa polisen upptäcker vi att telefonen inte fungerar.
Jag grips av panik och går fram till kvinnan, tar ett stryptag runt hennes hals med ena handen och lyfter henne från golvet. Hon sparkar och försöker få fäste med armar och ben. Jag håller henne i ett stenhårt grepp tills hon börjar gråta och är nära att svimma. Jag drabbas av svår ångest och släpper henne när hon lovar att lämna huset.
Så fort jag har släppt ner henne fortsätter hon att rota bland våra saker. Jag ser något i ögonvrån och skriker till. Hennes man har klivit ur bilen och står nu i dörröppningen. Han har röda, flammiga utslag över hela kroppen och grått yvigt hår. Så står han där och försöker förmå mig att släppa in honom, trots att det skulle vara en enkel sak att bara kliva in.
Till slut är även mannen inne i huset och går raka vägen ner i källaren. Jag försöker kasta saker på både mannen och kvinnan, men de skrattar bara. Jag kan inte förstå varför de är så lugna. Till slut tar Joachim fram mobilen och jag ringer till polisen. ”Vi har sjutton utryckningar innan det blir er tur så vi kommer om tio minuter”
Drömmen är slut. Jag vaknar där och tittar på klockan. Är blöt av svett, benen har klibbat ihop, överallt hör jag ljud. Väcker Joachim, gör ängsliga kvinnoljud och lägger mig på andra sidan sängen. Somnar om efter en timme.
Ser knivar komma i mörkret som sticker mig i ryggen.
Om denna dröm är resultatet av de två mycket milt kritiska kommentarerna från igår har jag problem.
Samtalsutdrag i sängen, 8:45:
Stora tjejen: ”Mamma, jag älskar dig. Jag verkligen äääälskar dig”
Jag: ”Mmm”
Hon: ”Varför säger du så här: Mmm?”
Jag: ”Därför att jag luktar bajs i munnen och jag vill bespara dig det”
Hon: ”Blä, jag vill inte lukta på det där. Har du ätit bajs till middag eller?”
Jag: ”Mmm”
Ibland är bajs det enkla svaret. Ibland är bajs lösningen på allt. Ibland är bajs löst. Nu ska jag äta frukost.
Ikväll kommer hon som skulle dricka vin med sina vänner i en stuuuuuuga. Vi ska göra pizza tillsammans allihop. Hon och ena barnet är gluten-people. This is me making glutendeg.
”Bergas pizzeria”
”Två familjepizzor extra allt”
”Det tar en kvart”
vad de kommentarerna tog. Rakt på blygdbenet.
Var är alla hatmail, elaka kommentarer och all bitter avundsjuka?
Konstruktiv, saklig och balanserad kritik med förslag till förbättring. Herregud, ni avslutar tom med ett välmenat ”kram”. Hur ska jag kunna värja mig mot detta?
Tacka vet jag gamla klassiker som ”Ditt jävla cp” ”Fan vad du suger” eller favoriten ”Vem tror du att du är?”
Slickar mina sår och grubblar en stund.
Sitta och grina för att du inte får vara boss längre. Du har haft giget i sjutton år. Du är snart åttio år.
Det har snackats mycket om Mappies. Den mogna generationen som åker på vinresor och njuter i lammullsfåtöljer. Lennart måste vara den största mappiesen ever. Har du inte barnbarn Lennart?
Sitt inte där och böla. Köp en stråhatt och en hammock. Bjud på gräddkola och klappa katten. Kick back and relax dude.